Gabapentin Actavis, Kapsel, hård 300 mg

1982 kapade jag av vadmuskeln samt känselnerverna till fotens undersida. Med motorsåg, så det blev ordentligt gjort. De första åren efter det totala känselbortfallet hade jag "fantomsmärtor" i låg omfattning. Sedan ingen känsel alls i många år. Helt ok. Man vänjer sig. Jag fortsatte som skogsarbetare fram tills vintern -10. Men någon gång runt 2002-2003 började konstiga saker att hända med det känsellösa området. En känsel jag helst varit utan började göra sig gällande. Stickande, brännande, krypande smärtor som ibland berodde på vad jag gjorde, som att gå och sätta tryck på foten eller stöta emot någonstans, eller inte alls hängde samman med någon yttre påverkan. Således inte "fantomsmärtor". Något annat. Med tiden stegrades det hela och idag är det ett stort problem för mig att några nerver i foten signalerar "NÅGON STÅR MED EN TÄNDARE UNDER DIN FOT!" klockan tre på natten, för att lakanet råkar röra vid foten... Har fått Gabapentin mot detta och de tycks, mot min förväntan, fungera. Men bara om jag tar för mycket. Ungefär dubbel dos. Vet ej om det är bra eller ej, men så gör jag för närvarande. Läkaren är svår att få tag i och förresten kommer läkare bara med förmaningar om läkemedel. Man ska helst bara ta en Panodil och om det inte hjälper kan man ju alltid hänga sig. Nåväl. Jag tycker läkarna är bra på mycket, men svenska läkare har en överdriven motvilja mot att skriva ut mediciner som hjälper, om dessa läkemedel på något sätt kan hänföras till gruppen opioder eller "beroendeframkallande". Att en patient får sova och därmed kan arbeta är en samhällsekonomisk vinst som bör beaktas i jämförelse med, den ofta teoretiska, risken att det uppstår ett beroende. Jag fick i alla fall utskrivet medicin som hjälper. Av en vikarierande dansk läkare på vårdcentralen.....