Läkemedel  Nyheter  Om oss

MSD lanserar podcast om Life science

​Idag lanserar MSD Diagnos Sverige – en podcast om svensk Life science och dess förut­sättningar.

Idag lanseras Diagnos Sverige – en podcast om svensk Life science och dess förut­sättningar. Syftet med podcasten är att inspirera till diskussion om innovationsfrågor, frågor som vi anser är avgörande för svensk konkurrenskraft och välfärd, inte minst inom Life science sektorn. Diagnos Sverige är en systersida till vår videoblogg om innovation, Innovation Sverige.

– Svensk Life science står inför ett viktigt vägskäl där vi behöver arbeta strategiskt och långsiktigt om vi ska kunna behålla och stärka investeringsviljan i svensk forskning och utveckling. Podcasten Diagnos Sverige är ett sätt för MSD att bidra till Life science debatten i Sverige, säger Ulf Janzon, tf VD för MSD i Sverige.

I Diagnos Sveriges premiäravsnitt intervjuas Anders Lönnberg, svensk Life science samordnare. I höst intervjuar journalisten Mats Ögren Wanger ledande profiler inom svensk Life science om Sveriges ödefråga: hur ska vi kunna fortsätta stärka svensk Life science?

MSD har under flera år haft innovation som tema för sitt huvudseminarium i Almedalen. Så var det även i år och det är mycket möjligt att det blir fler bidrag från Almedalen i såväl podcasten som videobloggen.

Du kommer till podcasten genom att gå direkt till diagnossverige.se eller via länk på msd.se.

MSD är ett forskningsintensivt företag som i samverkan med hälso- och sjukvården upptäcker, utvecklar och förser samhället med läkemedel och tjänster som förbättrar människors hälsa. Vi investerar årligen cirka 6,5 miljarder dollar i forskning och utveckling.

Som ett ledande globalt hälso- och sjukvårdsföretag arbetar vi på MSD för att göra skillnad för många människor världen över. I USA och Kanada är företagsnamnet Merck & Co. Inc., Kenilworth, NJ, USA. Vi har en bred produktportfölj av receptbelagda läkemedel, vacciner samt veterinärmedicinska läkemedel och företaget är representerat i mer än 140 länder.

MSD i Sverige har cirka 170 medarbetare med kontor i Hagastaden, ett internationellt kluster som växer fram kring Karolinska Institutet och universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna. Hagastaden är ett kluster där akademi, sjukvård och företagande kan utvecklas tillsammans och bli ett nav för forskning och utveckling inom life science i Stockholm.

MSD marknadsför läkemedel och genomför kliniska prövningar inom bland annat följande behandlingsområden: kardiologi, immunologi, diabetes, infektionssjukdomar, astma/allergi, kvinnohälsa, cancer, dermatologi och centrala nervsystemets sjukdomar. Sedan flera år har MSD fler patienter i kliniska prövningar i Sverige än något annat företag. 

EPCLUSA®▼ (SOFOSBUVIR/VELPATASVIR) – en tablett om dagen kan bota alla typer av hepatit C

EU-kommissionen har godkänt Epclusa, ett nytt läkemedel mot hepatit C. Till skillnad från tidigare tillgängliga behandlingar är Epclusa godkänd som ensam behandling av samtliga genotyper.

– Det här är den första behandlingen som fungerar i stort sett lika bra oavsett vilken typ av hepatit C patienterna lider av. I studierna ledde behandling med en tablett om dagen till bot i mellan 94 och 99 procent av fallen, säger professor Ola Weiland, överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset och en av Sveriges främsta experter på området.

Över 40 000 personer i Sverige är infekterade med hepatit C. Viruset orsakar en inflammation i levern och kan leda till flera allvarliga komplikationer: Skrumplever, leversvikt, levercancer och för tidig död. Fram till för bara ett par år sedan behandlades patienter med hepatit C med injektioner med interferon och det antivirala läkemedlet ribavirin, men färre än hälften av patienterna blev botade samtidigt som biverkningarna var mycket plågsamma varför många inte klarade av att fullfölja behandlingen.

År 2014 kom ett genombrott då direktverkande antivirala substanser introducerades. Först ut var Sovaldi (sofosbuvir), en så kallad nukleosidanalog som sedan dess utgör hörnpelaren i moderna kombinationsbehandlingar mot hepatit C. Ganska snart därefter kom Harvoni, en kombination av sofosbuvir och en NS5A-hämmare (ledipasvir) som eliminerar behovet av interferon och, för de allra flesta patienter, även ribavirin. Med Harvoni är det därför numera möjligt att bota de vanligaste typerna av hepatit C med bara en tablett om dagen. Ytterligare läkemedel har tillkommit även de godkända för behandling av hepatit C av vissa genotyper.

Epclusa kan bota hepatit C av alla genotyper
Epclusa (sofosbuvir 400 mg/velpatasvir 100 mg) är godkänt för behandling av patienter med kronisk hepatit C-infektion oavsett genotyp. Epclusa är den första behandlingen som godkänns för genotyp 2 och 3 utan tillägg av ribavarin. Till patienter med dekompenserad leversjukdom ska Epclusa emellertid ges i kombination med ribavarin. Godkännandet medger också möjlighet att lägga till ribavarin vid behandling av patienter med avancerad genotyp 3 infektion och kompenserad leversjukdom.

– Fram till nu har de här patienterna behövt mer komplicerade och kostsamma behandlingsregimer. Avancerad genotyp 3 är dessutom den mest svårbehandlade typen säger professor Ola Weiland.

Kort om studieprogrammet bakom godkännandet av Epclusa
Godkännandet av Epclusa grundas på data från de internationella fas III-studierna ASTRAL-1, ASTRAL-2, ASTRAL-3 och ASTRAL-4. I ASTRAL-1, 2 och 3 behandlades 1 035 patienter med kronisk HCV-infektion av genotyp 1–6 utan cirrhos eller med kompenserad cirrhos (Child-Pugh A) under 12 veckor med Epclusa. Av dessa uppnådde 1 015, 98 procent, bestående virologiskt svar 12 veckor efter avslutad behandling, så kallad SVR12 (SVR = Sustained Virologic Response).

I ASTRAL-4 lottades 267 HCV-patienter med genotyp 1–6 som hade dekompenserad leversjukdom (Child-Pugh B) till antingen 12 veckors behandling med Epclusa med eller utan ribavarin eller endast Epclusa i 24 veckor. Resultaten visade att de patienter som i störst grad uppnådde SVR12, 94 procent, var de som behandlades med Epclusa och ribavarin i 12 veckor. Motsvarande andel för enbart Epclusa i 12 eller 24 veckor var 83 respektive 86 procent.

De vanligaste biverkningarna i de kliniska studierna var trötthet, huvudvärk och illamående. Förekomsten av dessa biverkningar var jämförbar med placebogruppen som deltog i ASTRAL-1.

Resultat från det kliniska prövningsprogrammet ASTRAL har publicerats i New England Journal of Medicine:

Feld JJ, Jacobson IM, Hézode C, et al. Sofosbuvir and Velpatasvir for HCV Genotype 1, 2, 4, 5, and 6 Infection. N Engl J Med 2015;373:2599-2607

Foster GR, Afdhal N, Roberts SK, et al. Sofosbuvir and Velpatasvir for HCV Genotype 2 and 3 Infection. N Engl J Med 2015;373:2608-2617

Curry MP, O’Leary JG, Bzowej N, et al. Sofosbuvir and velpatasvir for HCV in patients with decompensated cirrhosis. N Engl J Med 2015;373:2618-2628

För ytterligare information
Göran Skoglund, medicinsk chef Gilead Nordic, 070–873 44 64.

Om Gilead Sciences
Gilead är ett
biomedicinskt företag med inriktning på forskning, utveckling och
marknadsföring av innovativa behandlingar inom områden där adekvat vård
saknas. Gilead har bland annat utvecklat nya läkemedel mot HIV och
hepatit som väsentligt förbättrat livssituationen för patienter världen
över. Gileads huvudkontor ligger i Kalifornien och företaget bedriver
verksamhet i Nordamerika, Europa och Australien. Det nordiska
huvudkontoret ligger i Stockholm, Sverige, och startades upp 2008.
Gilead grundades 1987 och har på bara tjugo år blivit ett av världens
största biomedicinska företag med en snabbt växande produktportfölj. Läs
mer på www.gilead.com

For
more information on Gilead Sciences, please visit the company’s website
at www.gilead.com, follow Gilead on Twitter (@GileadSciences) or call
Gilead Nordic +46 (0)8 505 718 00

V: Gratis medicin för 80-plussare

Vänsterpartiet vill att mediciner ska vara gratis för alla pensionärer över 80 år.

– Vi vet att många i dag tvekar om man kan ta ut sin medicin, och det ska man inte behöva göra. Man ska inte behöva titta i plånboken innan man går in på apoteket, säger partiledaren Jonas Sjöstedt på sin presskonferens i Almedalen.

bigOriginal
Foto: Nicklas Thegerström

Förslaget skulle enligt Vänsterpartiet för de berörda pensionärerna innebära en minskad kostnad på 1.700 kronor varje år. Reformen beräknas kosta cirka 850 miljoner kronor årligen vilket skulle kunna betalas av en återinförd förmögenhetsskatt.

Vänsterpartiet kommer att ta upp frågan om gratis mediciner som ett krav under förhandlingarna om höstbudgeten. Han säger att reformen är ett sätt för partiet att förbättra situationen för landets pensionärer, särskilt kvinnorna, utan att förändra pensionssystemet.

Partiet är ”utestängt från varje förhandling om pensionerna, eftersom bara de som tycker att dagens pensionssystem är rimligt får vara med”, säger Sjöstedt under presskonferensen.

– Vi kan se att situationen blir allt mer ohållbar med dagens pensionssystem och kvinnorna har dragit en rejäl nitlott. Många öppnar det orange kuvertet med en klump i magen.

Förslaget gäller läkemedel och andra varor som ingår i läkemedelsförmånen och berör de ungefär en halv miljoner människor i Sverige som är över 80 år. Sextio procent av dessa är kvinnor, enligt siffror som partiet tagit fram.

(Artikel via DN)

Mamman varnar alla föräldrar för att ge barnen ibuprofen när de har vattkoppor.

När Hayley Lyons son Lewis drabbades av vattkoppor tog hon med sig sonen till läkarna för att eventuellt få medicin utskriven för att linda sonens smärtor. Läkarna skrev då omedelbart ut ibuprofen till pojken.

Och Hayley gjorde som läkarna sa till henne: hon gav Lewis de anti-inflammatoriska tabletterna. Men det var då helvetet började.

(Via Newsner Familj)

Hayley insåg snabbt att något inte stod rätt till. Sonens hälsa försämrades nämligen snabbt. Inte bara fortsatte hans feber att stiga, hans fick dessutom flera vattkoppor som var väldigt smärtsamma.

hayley1-600x799Bildkälla: Hayley Lyons (Facebook)

Då bestämde hon sig för att hon måste ta saken i egna händer. Såhär berättar hon på Facebook:

”Vattkoppor går igen och jag vill vänligen påminna alla om att INTE ge era barn nurofen/ibuprofen. 4 läkare på vår lokala läkarstation skrev ut det till Lewis då vi inte kunde få ner hans feber.

Den här typen av medicin är antiinflammatorisk, den reagerar med vattkoppor och får dem att gå djupare in i skinnet.”

hayley3-600x1377Bildkälla: Love What Matters (Facebook)

”Det var först när vi tog Lewis till Alder Hey (ett barnsjukhus) vi fick veta detta, för våra lokala läkare skickade bara hem honom och sa att det ’bara var vattkoppor’. Han ådrog sig blodförgiftning och blev inlagd på Alder Hey så fort vi kom dit.”

hayley2-600x1154Bildkälla: Love What Matters (Facebook)

”Tack vare att vi var ihärdiga och tog med Lewis till ett barnsjukhus blev han okej. Det här kunde ha slutat så mycket värre om det inte var för de här läkarna och deras råd, omtanke och kunskap.”

Lilla Lewis håller nu på att återhämta sig efter det han var med om. Tack vare att hans mamma litade på sin magkänsla och gick emot sina lokala läkare klarade sig sonen från en situation som kunde ha slutat betydligt värre.

Du ska aldrig ge ditt barn ibuprofen eller liknande läkemedel när ditt barn har vattkoppor. Såhär skriver Vårdguiden på ämnet:

”Vid vattkoppor bör man inte använda så kallade cox-hämmare mot smärta och feber. Exempel på cox-hämmare är läkemedel som innehåller ibuprofen, diklofenak eller naproxen. I samband med vattkoppor kan läkemedlen öka risken för ovanliga, men allvarliga, följdinfektioner.”

Vårdguiden kan du också läsa mer om vad du ska tänka på när ditt barn drabbas av vattkoppor.

Hjälp gärna till att sprida mammans viktiga varning vidare till alla du känner så att inga föräldrar råkar ge sina barn ibuprofen när de drabbas av vattkoppor.

Stärk patientens ställning med rätt till second opinion

I spåren av Macchiarini-affären. Forskare kan genom patent och egna bolag ha ekonomiskt intresse i olika behandlingar. Patienten måste ges möjlighet till en andra medicinsk bedömning som trygghet vid beslut om kliniska studier, skriver Kjell Bergfeldt och Roger Henriksson vid RCC samt patientrepresentanten Barbro Sjölander.

bigOriginal

Macchiarini-affären visar på en jävsproblematik som kan uppstå när forskare starkt tror på potentialen av den åtgärd som hen vill testa i en klinisk studie. Detta engagemang kan vara i vägen för en saklig information, skriver debattörerna Foto: Lina Alriksson

(DN Debatt. 10 juli 2016, Läs fler artiklar på DN Debatt.)

Den så kallade Macchiarini-affären sätter många frågor i fokus. Bland annat visar den på att det är svårt för en patient att ta ställning till ett erbjudande om att vara med i en klinisk studie trots regelverk för etiska överväganden och krav på informerat samtycke. Patienten befinner sig i  underläge. Detta är uppenbart i  Macchiarini-affären där mer eller mindre svårt sjuka patienter inte fick korrekt information om de försök som de blev utsatta för. Därför är det angeläget att de förslag som kommer ut ur alla granskningar inkluderar möjligheten till en ny medicinsk bedömning (second opinion) som kan stärka den enskilda patientens ställning och ge trygghet vid beslut om deltagande i kliniska studier.

Detta saknas i dag, trots att behovet är minst lika stort som vid beslut om behandling av patienter med allvarliga sjukdomar. Där finns till och med en stark lagstiftning som ska säkra att patienten ges möjlighet till second opinion. Ändå fattas det i dag resurser som möjliggör detta. Information till patienterna är bristfällig, vilket bland annat kan utläsas i en nyligen genomförd enkät till 900 cancerpatienter i  Stockholm där endast 7 procent svarade att de fått information om möjligheten till second opinion. I brist på information och uppmuntran, speciellt bland socioekonomiskt svagare grupper, vågar många heller inte efterfråga en ny bedömning.

Exempel från de öppna jämförelser som Socialstyrelsen regelbundet publicerar visar också på behovet av second opinion. Där kan man bland annat se att lungcancervården är eftersatt med orimligt långa väntetider till diagnostik och nya behandlingsmetoder. Andelen patienter som får tillgång till en viss behandling kan variera från 6 till 83 procent mellan olika landsting. Detta bekräftar vad vi av egen erfarenhet och tidigare statistik vetat sedan länge: second opinion behövs, men är okänt och svårtillgängligt för flertalet cancerpatienter.

Risken för otillbörlig påverkan har inte diskuterats i tillräcklig omfattning. Utmaningen blir inte mindre när företag integreras i den akademiska forskningens struktur.

Macchiarini-affären illustrerar således att det behövs en möjlighet till oberoende bedömning som stöd för varje enskild patient, både vid beslut om deltagande i en klinisk studie och accepterande av en ny behandling. Behovet av sådant stöd kan ytterligare illustreras utifrån den jävsproblematik som också setts i Macchiarini-affären. Den kan uppstå när forskare drivs av ett starkt engagemang och starkt tror på potentialen av den åtgärd som hen vill testa i en klinisk studie. Detta engagemang kan vara i vägen för en saklig information som ska ge patienten förutsättningar för en allsidig bedömning av värdet att vara med i en studie.

Problemet med forskare som drivs av egenintressen och risken för brister i sanningssökandet har nyligen belysts av prominenta brittiska forskningsinstitutioner samt i tidskriften Vetenskap & Praxis (SBU). Där påpekas att många kliniska studier är bristfälligt utformade och felaktiga slutsatser riskerar att överföras till vården av patienterna. Chefredaktören för den ansedda skriften The Lancet har nyligen provokativt framfört att hälften av all vetenskaplig litteratur kan vara osann. I dag har vi regelverk, uppmärksamhet om och delvis en beredskap att minimera risker för otillbörlig påverkan av och interaktioner med läkemedelsindustrin. Detta är inte lika uppenbart för akademiskt initierade studier.

Men även där kan det vara frestande för forskare att vinkla sina frågeställningar för att få stöd för sin hypotes. Ärelystnad, avundsjuka, konkurrens om forskningsmedel och inte minst egenintresse kan vara drivkrafter. Dessutom finns ofta också här ekonomiska intressen i bakgrunden även för enskilda forskare genom egna patent och bolag. Något som i sig stimuleras av samhället och är vällovligt, men risken för brister och otillbörlig påverkan har inte diskuterats i tillräcklig omfattning. Utmaningen blir inte mindre när företag integreras i den akademiska forskningens struktur.

Vi kan därför inte alltid vara säkra på altruism och kunskapstörst styr överväganden inom den akademiska forskningen. Liknande risker finns här som vid den mer öppet diskuterade forskning som leds av läkemedelsindustrin. Ett flertal exempel kan illustrera detta och stärka bilden av att patienterna behöver ett oberoende stöd till beslut om medverkan i kliniska studier. Vi har valt två:

På ett akutsjukhus beslutade man att införa ett test som presenterades som att det skulle göra det möjligt att tidigt kunna upptäcka om en förlossning kunde bli komplicerad och behöva avslutas med kejsarsnitt för att undvika onödigt lidande. Det var vällovligt och resultatet av en studie som sjukhuset medverkat i tillsammans med andra sjukhus. Det visade sig att en av de ansvariga forskarna (anställd på sjukhuset) haft ett ekonomiskt intresse i det företag som säljer testmetoden. Användandet av testet har nu stoppats sedan metodrådet i landstinget anmärkt på bristande evidens.

Ett annat exempel rör behandling av en tumörsjukdom med kort överlevnad där forskarna hävdat att ett speciellt läkemedel har goda effekter. Det egna universitetet gav ett kraftfullt stöd med en pressrelease som fick stort genomslag bland hoppsökande patienter. Resultaten motsvarar inte det som redovisades. Den egna kliniken har enligt uppgift spenderat mer än fyra miljoner kronor på en icke evidensbaserad behandling. Enligt uppgift har forskarna egna patent och stora anslag från olika finansiärer.

Exemplen belyser två saker: att man måste lägga in etiska överväganden som i dag gäller för läkemedelsindustrin när man delger publika resultat för att inte ge svårt sjuka patienter falska förhoppningar, och hur begränsade resurser för läkemedel kan användas bättre.

I en värld där ny kunskap och behandlingar införs utifrån evidens och etiska överväganden skulle man inte behöva ställa frågor om det är engagemanget för patienterna som styr. Eller måste vi beakta att det är möjligheten att få avsättning för en produkt med egna vinster som är avgörande? Bara misstanken om ett sådant förhållande gör att man ser ett behov av att alla berörda utvecklar en etisk kompass som kan leda mot transparens och tydlighet kring uppdrag, intressen och agenda. Och till dess bör den individuella patienten stärkas genom möjlighet till second opinion även vad gäller deltagande i kliniska studier. Det skulle vara ett bra patientfokuserat koncept som komplement till det nationella organ som nu föreslås i en av de otaliga utredningar som startat i spåren av Macchiarini-affären.

PRAC avslutar granskning av Zydelig och uppdaterar rekommendationer för användning

Shutterstock, EMA-logotyp.

Den europeiska läkemedelsmyndighetens säkerhetskommitté PRAC har slutfört sin granskning av Zydelig (idelalisib) och bekräftar att läkemedlets nytta uppväger riskerna vid behandling av två typer av blodcancer, kronisk lymfatisk leukemi (KLL) och follikulärt lymfom. PRAC bekräftade även att det föreligger en risk för allvarliga infektioner med Zydelig, inklusive Pneumocystis jirovecii pneumoni, och har uppdaterat rekommendationerna som utfärdades i början av granskningen för att hantera denna risk.

Granskningen inleddes efter att en ökad frekvens av allvarliga biverkningar relaterade till infektioner, såsom lunginflammation, observerades i tre kliniska studier hos patienter som fick Zydelig eller placebo (overksam behandling) som tillägg till bakgrundsbehandling (kombinationsbehandling för vilken Zydelig inte är godkänd). Även om läkemedlet i dessa studier inte användes så som det för närvarande är godkänt, anses risken för allvarlig infektion vara relevant för den godkända användningen. PRAC rekommenderar att alla patienter som behandlas med Zydelig bör ges antibiotika för att förhindra Pneumocystis jirovecii pneumoni under behandlingen och upp till två till sex månader efter avslutad behandling. Patienterna bör också övervakas för infektion, och blodprov för vita blodkroppar bör tas regelbundet, eftersom ett lågt antal kan öka risken för infektion. Behandling med Zydelig ska inte heller påbörjas hos patienter som har en pågående systemisk infektion.

I början av granskningen hade PRAC, som en försiktighetsåtgärd, rekommenderat att inte påbörja behandling med Zydelig hos tidigare obehandlade patienter med KLL vars cancerceller har vissa genetiska mutationer (17p-deletion eller TP53). PRAC konstaterar nu att behandling med Zydelig kan inledas hos sådana patienter under förutsättning att ingen alternativ behandling är lämplig och att de överenskomna åtgärderna för att förhindra infektion följs.

PRACs rekommendationer överlämnas nu till den europeiska läkemedelsmyndigheten EMAs vetenskapliga kommitté, CHMP, som kommer att ge ett slutgiltigt utlåtande.

Läkemedelsverkets uppgift är att se till att den enskilde patienten, hälso- och sjukvården samt djursjukvården får tillgång till säkra och effektiva läkemedel av god kvalitet och att dessa används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Myndigheten ansvarar också för tillsyn av medicintekniska produkter, tatueringsfärger samt kosmetiska och hygieniska produkter. Läs mer om oss på www.lakemedelsverket.se.

Moberg Pharma slutför förvärv av varumärken från Prestige Brands

STOCKHOLM, den 8 juli 2016. Moberg Pharma AB (OMX: MOB) meddelade den 30 juni förvärv av tre receptfria varumärken i USA från Prestige Brands, Inc. Förvärvet har nu slutförts. Köpeskillingen uppgick till 40 miljoner dollar.

Den förvärvade portföljen innehåller New Skin®, det ledande receptfria varumärket i USA inom flytande förband. Produkten är bakteriedödande, torkar snabbt och bildar en klar skyddande yta. Utöver New Skin® innehåller den förvärvade portföljen ytterligare två väletablerade varumärken, Fiber Choice® och PediaCare®. Fiber Choice® har ett brett sortiment av fibertillskott för förbättrad matsmältning. PediaCare® är ett starkt varumärke med fokus på produkter för barn, inom framför allt förkylning och smärta.

De förvärvade varumärkena kommer att säljas genom Mobergs etablerade försäljningskanaler i USA, via apotekskedjor som CVS, Walgreens och Rite Aid samt på stormarknader som Walmart och Target.

För ytterligare information kontakta:
Peter Wolpert, VD, telefon: 070 – 735 71 35, E-post: peter.wolpert@mobergpharma.se
Anna Ljung, CFO, telefon: 070 – 766 60 30, E-mail: anna.ljung@mobergpharma.se
Jeff Vernimb, GM Moberg Pharma North America, telefon: +1 (908) 420 9492, E-mail: jvernimb@mobergpharma.com

Om denna information
Moberg Pharma offentliggör denna information i enlighet med EU-förordningen om marknads-missbruk. Informationen lämnades för offentliggörande genom förmedling av den kontaktperson som anges ovan, kl. 08.30 (CET) den 8 juli 2016.

Om Moberg Pharma www.mobergpharma.se
Moberg Pharma AB (publ) är ett snabbt växande svenskt läkemedelsbolag med egen försäljningsorganisation i USA och försäljning via distributörer i fler än 40 länder. Bolagets portfölj inkluderar receptfria produkter under varumärkena Kerasal®, Kerasal Nail®, Balmex®, Domeboro®, New Skin®, Fiber Choice® och PediaCare®. Kerasal Nail® (Emtrix® eller Nalox™ på många marknader) är det ledande preparatet för behandling av nagelsjukdomar i USA, Kanada och i flera EU-länder och lanseras för närvarande i Sydostasien. Bolaget växer organiskt och genom förvärv. Intern produktutveckling fokuserar på innovativ drug delivery av beprövade substanser och inkluderar två projekt som genomgått kliniska fas-2 studier, MOB-015 (nagelsvamp) samt BUPI (smärtlindring vid oral mukosit). Moberg Pharma har kontor i Stockholm och New Jersey och bolagets aktie är noterad under Small Cap på NASDAQ OMX Nordic Exchange Stockholm (OMX: MOB).

Varningen till alla killar: Coca-Cola kan skada din penis

Att dricka för mycket läsk är inte bra. Det har forskarna varit överens om länge. Det kan göra dig tjock, förstöra dina tänder och göra dig beroende av socker.

Nu menar två nya studier att män ska passa sig för att dricka för mycket av världens mest sålda läsk – Coca-Cola, skriver New York Post.

coca-cola-821512_960_720

Den första studien har gjorts av forskare på universitetssjukhuset i Köpenhamn i Danmark. Där har 2 554 unga män studerats och forskarna noterade att män som drack motsvarande fyra glas Coke om dagen eller mer helt enkelt hade färre spermier än andra som inte drack så mycket cola.

Männen som drack mycket cola hade omkring 35 miljoner spermier per milliliter, medan de som drack mindre mängder hade 65 miljoner spermier per milliliter.Den lägre nivån är fortfarande inom vad som anses normalt, men en lägre spermiemängd hos män kan göra det svårare för dem att bli pappor.
Forskarna har inte sett någon liknande koppling när de jämfört koffeinintag från kaffe eller te, så de har uteslutit att det är koffeinet i colan som orsakar detta. Det är alltså något annat ämne i colan som gör det.

En annan studie, från forskare på Nicolas Kopernikus-universitetet och Franciszek Łukaszczyk-sjukhuset i Bydgoszcz i Polen, visar samtidigt på att överdrivet intag av Coca-Cola kan leda till potensproblem hos män.Studien visar att glukossirap, som är ett vanligt sötningsmedel i läsk, kan skada blodkärlen i penis.

Men – som vanligt handlar det som du märker om att dricka för mycket av något.  Att ta ett glas cola då och då kommer inte att göra varken från eller till.Så drick med måtta – så kommer allt funka som det ska.

(Artikel via Expressen)

Sverige halkar efter i utvecklingen av farmaceutiska tjänster

På ett Almedalsseminarium idag presenterades en internationell jämförelse av farmaceutiska tjänster på apotek i olika länder. Socialutskottets ordförande Emma Henriksson (KD) och ledamoten i socialutskottet Kristina Nilsson (S) samtalade tillsammans med leg. apotekare Thony Björk och Sveriges Apoteksförenings VD Johan Wallér om de svenska apotekens förutsättningar att förbättra läkemedelsanvändningen. Slutsatsen som drogs under seminariet var att apoteken spelar en viktig roll i hälso- och sjukvårdskedjan men att samhällsuppdraget kan utvecklas ytterligare. Sverige bör hänga med i utvecklingen och lära av exempel från andra länder.

Thony Björk presenterade en internationell jämförelse av farmaceutiska tjänster på apotek och utvecklingen i en rad olika länder. Med farmaceutiska avses tjänster som är kopplade till användning av läkemedel. Jämförelsen visar att Sverige inte har följt med i utvecklingen på samma sätt som våra nordiska grannländer och flera andra europeiska länder. I många andra länder används apoteken för att avlasta hälso- och sjukvården och bidra till en bättre läkemedelsanvändning på ett tydligare sätt än i Sverige. Rapporten går även igenom olika ersättningsmodeller till apoteken för tjänsterna.

-Storbritannien leder utvecklingen i Europa gällande erbjudanden av farmaceutiska tjänster till patienter med förskrivna läkemedel eller kroniska sjukdomar. Men även Kanada och Australien erbjuder en bredd av tjänster, säger Thony Björk.

-Sverige har halkat efter gällande farmaceutiska tjänster. Exempel på tjänster som Sverige skulle kunna inspireras av är stöd vid insättning av ny medicin, utökad vägledning och uppföljning av inhalator samt uppföljning av läkemedelsgenomgång och förskrivning, sammanfattar Thony Björk.

Vetenskapliga studier av farmaceutiska tjänster är förhållandevis få men visar att effekterna av farmaceutiska tjänster är goda. Följsamheten till ordination och minskade problem kring användningen av läkemedel men även färre inläggningar på sjukhus beroende på felaktigt använda läkemedel är några viktiga effekter.

-Jag är glad att vi nu har en apoteksmarknad där man nu faktiskt kan jämföra med andra länder. Det finns mycket skattepengar att hämta hem om vi utvecklar våra metoder. Felaktig läkemedelsanvändning kostar ju samhället 10 miljarder kronor årligen säger Emma Henriksson.

-Som tidigare sjuksköterska så vet jag ju att det här inte är okända problem för vården. Vi känner till flera av de problem som rapporten lyfter fram. Redan tidigare så har en del gjorts i form av farmaceutiska tjänster. Men vi kan bli bättre. Jag anser att apoteken spelar en viktig roll i vårdkedjan säger Kristina Nilsson.

-Eftersom vi vet att läkemedelsrelaterade problem medför stora kostnader för hälso- och sjukvården så är dessa jämförelser intressanta. Landets nästan 1400 apotek är idag en resurs inom hälso- och sjukvården som kan nyttjas bättre. Genom att använda den kompetens som finns på apotek bättre kan både pengar åt samhället och lidande hos patienter sparas, säger Johan Wallér. 

Ladda ner rapporten ”Farmaceutiska tjänster på apotek- hur ser utvecklingen ut i andra länder?” som leg. apotekare Thony Björk har sammanställt på uppdrag av Sveriges Apoteksförening på

http://www.sverigesapoteksforening.se

För ytterligare information om innehållet i rapporten kontakta:

Johan Wallér, vd Sveriges Apoteksförening

070 239 16 06

johan.waller@sverigesapoteksforening.se

Thony Björk, leg. apotekare

070 520 03 57

thony.bjork@gmail.com

Sveriges Apoteksförening är branschorganisation för Sveriges nästan 1400 apotek och deras ägare. Föreningen arbetar för att skapa goda förutsättningar för apoteksverksamhet på den svenska marknaden.

Apoteksbranschen är en del av den svenska hälso- och sjukvården och ansvarar för en trygg och säker hantering och användning av läkemedel i hela landet. I vår bransch arbetar människor med stor kunskap om läkemedel och hälsofrågor.