De förutspår proteiners blixtsnabba rörelser

De förutspår proteiners blixtsnabba rörelser

Forskare vid KTH, Stockholms Universitet och spanska Institute for Biomedical Research Barcelona har utvecklat en metod som gör det möjligt att förutspå hur proteiner rör sig när de ska utföra sina biologiska funktioner. Arbetet visar att proteiners rörelser styrs till stor del av deras form, och de nyvunna kunskaperna förbättrar förståelsen för proteiner. I förlängningen kan arbetet bidra till utvecklingen av nya läkemedel.

Proteiner är kroppens grundläggande byggstenar och involverade i cellens samtliga basala funktioner. För att kunna sköta sitt arbete är proteiner mästare på att ständigt ändra form. Ett exempel är den formförändring som sker när proteiner ska släppa ifrån sig eller fånga in molekyler.

– För att förstå hur ett specifikt protein utför en särskild funktion är det alltså nödvändigt att förstå dess rörelser, förklarar Laura Orellana, forskare och postdoktor i professor Erik Lindahls forskargrupp vid KTH (SciLifeLab) och Stockholms Unversitet.

Hon har lett arbetet med den studie som ligger till grund för den nya algoritmen, ett jobb som varit så framgångsrikt att det nu lett fram till en publicering i den väl ansedda vetenskapstidskriften Nature Communications.

Laura Orellana berättar att det är en utmaning att fånga proteiners rörelse över tid. Proteiner rör sig nämligen extremt snabbt och med så små rörelser att dessa är i princip osynliga. Situationen påminner lite grand om tiden före dess att fotografier med snabba slutartider kunde tas.

– Det var först under den senare delen av 1800-talet när Eadweard Muybridge tog en serie fotografier på galopperande hästar som människor insåg att hästen ibland faktiskt helt och hållet befinner sig i luften när den galopperar. Denna situation upprepar sig nu inom proteinforskningen. Det är först när man så att säga kan ta en serie bilder på proteinet när det rör sig som det framgår vilka molekulära funktioner som kan utföras.

Ingen kamera har förståeligt nog kapacitet att fotografera ett proteins rörelser utan istället används datoralgoritmer för att utföra simuleringar av proteiners formförändringar över tid. Då ett protein innehåller tusentals atomer blir dock simulationer av den här typen väldigt avancerade och det krävs så kallade superdatorer för att utföra dem.

– För att göra beräkningarna mer effektiva så har vi skalat bort alla findetaljer i proteinernas struktur, och bara behållit dess ”ryggrad”. Med vår grovkorniga modell – kallad eBDIMS och som likt en impressionistisk tavla lämnar de skarpa detaljerna därhän – kan vi ändå få en bra uppfattning om hur proteinerna rör sig.

För att verifiera att denna förenkling verkligen beskriver proteinernas rörelse på ett korrekt sätt har forskarna noga undersökt hur den nya algoritmen beskriver de få, men konkreta proteinrörelser, som redan dokumenterats av andra forskare i öppna och vetenskapliga databaser. Slutsatsen är att simuleringarna förutsäger de formförändringar som tidigare observerats experimentellt.

– Ett direkt resultat av detta är att det är möjligt att studera proteinets rörelser med en vanlig laptop. Alternativet, om det ens fungerat, hade varit veckor eller månaders komplicerade proteinstudier med hjälp av superdatorer.

Utöver bättre förståelse för proteiners rörelser, och vad som driver dessa rörelser, innebär forskningsresultatet nya möjligheter att i förlängningen ta fram nya läkemedel.

Forskningsarbetet är ett samarbete mellan KTH, Stockholms Universitet och Institute for Biomedical Research Barcelona i Spanien, och ar finansierats av Vetenskapsrådet, Swedish e-Science Research Centre (SeRC), the Spanish Ministry of Science (MINECO), the Catalan Agency for Research (AGAUR), European H2020 Program och Europeiska forskningsrådet.

För mer information, kontakta Laura Orellana på laura.orellana@scilifelab.se

Ögondroppar återkallas

Ögondroppar återkallas

        Vissa tillverkningssatser av ögondroppar för torra ögon, ZilkEye och Microdrops, har återkallats i och med Läkemedelsverkets beslut om marknadsförbud. Tillverkaren Bohus Biotech AB har skickat ett viktigt säkerhetsmeddelande om återkallandet till sina kunder.

        Läkemedelsverket har den 14 juli fattat ett beslut om marknadsförbud samt återkallande gällande vissa tillverkningssatser av ögondroppar tillverkade av Bohus Biotech AB under perioden 2014-2016. Ögondropparna säljs med namnen ZilkEye (batch nr OD1ZE och OH1ZE) och Microdrops (batch nr OH1MD) och används för behandling av torra och trötta ögon. Försäljningen av ögondropparna har skett till apotek, optiker och detaljhandel.

        Mot bakgrund av tillverkningsproblem hos kontraktstillverkaren för aseptisk fyllning och paketering av den medicintekniska produkten, bedömer Läkemedelsverket att produkternas sterilitet inte kan garanteras. Eftersom förekomst av mikroorganismer i medicintekniska produkter kan medföra att användarens hälsa riskeras, har Läkemedelsverket förbjudit tillverkaren, Bohus Biotech AB, att marknadsföra sälja och leverera produkterna ZilkEye och Microdrops som producerats under perioden 2014-2016. Tillverkaren har återkallat de berörda produkterna via ett viktigt säkerhetsmeddelande till sina kunder på den svenska marknaden.

        Allmänheten som har berörda produkter hemma rekommenderas att ta kontakt med det försäljningsställe där produkterna har inhandlats.

Läkemedelsverkets uppgift är att se till att den enskilde patienten, hälso- och sjukvården samt djursjukvården får tillgång till säkra och effektiva läkemedel av god kvalitet och att dessa används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Myndigheten ansvarar också för tillsyn av medicintekniska produkter, tatueringsfärger samt kosmetiska och hygieniska produkter. Läs mer om oss på www.lakemedelsverket.se.

Studieresultat från klinisk praxis bekräftar Pradaxas effekt och säkerhetsprofil

Studieresultat från klinisk praxis bekräftar Pradaxas effekt och säkerhetsprofil

Under en hotline session på ESC i Rom presenterades delar av en global registerstudie där det blodförtunnande läkemedlet Pradaxa visade en låg förekomst av stroke och blödningar hos patienter med icke valvulärt förmaksflimmer.

De aktuella resultaten bygger på ett omfattande uppföljningsprogram, GLORIA-AF, som inkluderar de cirka 3 000 patienter med icke valvulärt förmaksflimmer som följts i minst två år. Totalt kommer 56 000 patienter att inkluderas i studien. I Sverige har sju sjukhus bidragit med patienter till studien.

Syftet var att ta reda på hur behandling med orala blodförtunnande läkemedel fungerar i klinisk praxis.

Studien visade att mindre än 1 procent drabbas av stroke under studieperioden. Endast 1,12 procent av patienterna som fick Pradaxa (dabigatran) råkade ut för någon större blödning och 0.54 procent drabbades av livshotande blödning.

Pradaxas användning överstiger idag sex miljoner patientår.1

– Dessa data speglar en något friskare grupp än vad man tidigare studerat. Det är glädjande att se en låg förekomst av stroke, blödningar samt hjärtinfarkt. Resultaten är i linje med vår kliniska erfarenhet och andra ”real world data” som presenterats under ESC, säger Faris Al-Khalili, Kardiolog, verksam vid Stockholm Heart Center och prövare i GLORIA-AF

Om Pradaxa

Pradaxa är godkänt för att förebygga stroke på grund av förmaksflimmer, behandla och förebygga blodpropp vid djup ventrombos och lungemboli (blodpropp i lungan) och för att förebygga blodpropp efter byte av höft- och knäleder. Läkemedlet tas som kapsel med fast dosering.

Pradaxa är den enda av de direktverkande orala blodförtunnande medel för vilket det finns en specifik antidot (Praxbind) som snabbt kan upphäva den blodförtunnande effekten så att blodet åter koagulerar normalt. Det kan vara livsnödvändigt om den som tar Pradaxa drabbas av en olycka som medför svåra blödningar eller måste opereras akut.

Fakta förmaksflimmer och stroke

Över 300 000 svenskar har förmaksflimmer, den vanligaste rytmrubbningen i hjärtat.2 Förmaksflimmer innebär en stor risk att drabbas av ischemisk stroke. Orsaken är att störd hjärtrytm leder till att blodet cirkulerar långsammare och kraftigt ökar risken för att en blodpropp kan bildas, lossna och via blodbanan föras upp till hjärnan där den fastnar och täpper till blodkärlet. Därför ska patienter med förmaksflimmer och minst en riskfaktor alltid behandlas med blodförtunnande medel i syfte att förebygga ischemisk stroke. Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige och 20 procent av alla fall av stroke orsakas av förmaksflimmer.3

ESC står för European Society of Cardiology.

För vidare information, välkommen att kontakta:

Tina Österlind, kommunikationsansvarig, Boehringer Ingelheim

Telefon: 0708-998 699

E-post: tina.oesterlind.ext@boehringer-ingelheim.com


Medicinska frågor:

Rikard Amberntsson, medicinsk rådgivare, Boehringer Ingelheim

Telefon: 08-721 21 00 eller 070-2483457

E-post: rikard.amberntsson@boehringer-ingelheim.com

1) Boehringer Ingelheim. Data on File.

2) Förmaksflimmer – Förekomst och risk för stroke. Stockholm: SBU; 2013

3) Riksstrokes årsrapport 2015

Om Boehringer Ingelheim

Boehringer Ingelheim är ett av världens 20 ledande läkemedelsföretag. Huvudkontoret finns i Ingelheim, Tyskland, och verksamheten bedrivs globalt med 145 dotterbolag och fler än 47 500 anställda. I Sverige har Boehringer Ingelheim drygt 100 anställda. Sedan starten 1885 har det familjeägda företaget varit inriktat på att upptäcka, utveckla, tillverka och marknadsföra innovativa produkter av stort terapeutiskt värde inom human- och veterinärmedicin.

Under 2015 uppgick Boehringer Ingelheims nettoförsäljning till 14,8 miljarder Euro varav 20.3 procent återinvesterades i forskning och utveckling. I Sverige återinvesterades 54 miljoner kronor i forskning och utveckling under 2015.

Ytterligare information finns på hemsidan www.boehringer-ingelheim.se och www.boehringer-ingelheim.com.

Twitter: www.twitter.com/Boehringer

Alkoholberoende saknar viktigt enzym

Alkoholberoende saknar viktigt enzym
Professor Markus Heilig och Dr Estelle Barbier, CSAN

En forskargrupp, under ledning av professor Markus Heilig, Linköpings universitet, har hittat ett enzym som inte produceras i tillräcklig mängd i framlobernas celler hos alkoholberoende människor. Bristen på enzym leder till att impulskontrollen bryts ner.

Upptäckten, som nu publiceras i Nature-tidskriften Molecular Psychiatry, rankad som nummer ett inom psykiatrin, kan innebära helt nya möjligheter att behandla alkoholism.

– Vi har arbetat hårt för det här. Enzymet, PRDM2, har man tittat på inom cancerforskningen, men vi har inte vetat att det fyller en funktion i hjärnan, säger Markus Heilig, professor i psykiatri och föreståndare för Centrum för social och affektiv neurovetenskap, CSAN, vid Linköpings universitet.

Han och hans forskargrupp kopplar samman forskning om alkoholism och andra beroendesjukdomar med avancerad hjärnforskning. Man har länge misstänkt att alkoholberoende människor har en försämrad funktion i hjärnans framlober, men har inte vetat vilka biologiska mekanismer det är som styr. Det just är den molekylära mekanismen forskargruppen, där såväl forskare vid Linköpings universitet som amerikanska universitet ingår, nu har identifierat.

Är frontalfunktionen nedsatt har vi svårt att reglera impulser. En person med funktionen intakt kan gå förbi el bra ölställe en varm dag och tänka att ”det vore gott, men jag kan inte ta en öl nu för jag ska tillbaka till arbetet”. En alkoholberoende människa har inte tillräcklig impulskontroll för att låta bli – ”det är varmt och jag är törstig”.

– PRDM2 styr aktiviteten i ett flertal gener som är nödvändiga för en effektiv signalering mellan nervceller. När för lite enzym produceras skickas inga effektiva signaler från de celler som ska stoppa impulsen, berättar Markus Heilig.

Det är flera års forskningsmöda som ligger bakom genombrottet.Forskningen, där Estelle Barbier, förste forskningsingenjör vid CSAN, haft en central roll, har visat att alkoholberoendet hos råttor leder till att produktionen av enzymet PRDM2 stängs av och att det i sin tur leder till att impulskontrollen försvinner. Försöksdjuren fortsätter därför att konsumera alkohol, även när det är obehagligt. Utsätts de för stress återfaller de också snabbt till att dricka alkohol.

I nästa steg slog forskarna ut produktionen av PRDM2 i framloben hos råttor som inte är beroende och även då såg de samma beteende – impulskontrollen försvann.

– Vi ser hur en enda molekylär manipulation framkallar viktiga delar av en beroendesjukdom. När vi nu börjar förstå vad det är som händer hoppas vi också kunna gripa in. Långsiktigt vill vi bidra till att få fram verksamma läkemedel, men det viktiga på kort sikt är kanske att få bort stigmatiseringen kring alkoholism, säger Markus Heilig.

Arbetet har LiU-forskarna bedrivit tillsammans med bland andra professor Claes Wahlestedt och hans medarbetare vid Miami University.

Artikeln:

Dependence-induced increase of alcohol self-administration and compulsive drinking mediated by the histone methyltransferase PRDM2, Barbier E, Johnstone AL, Khomtchouk BB, Tapocik JD, Pitcairn C, Rehman F, Augier E, Borich A, Schank JR, Rienas CA, Van Booven DJ, Sun H, Nätt D, Wahlestedt C3, Heilig M, Molecular Psychiatry 2016,

http://dx.doi.org/10.1038/MP.2016.131

Kontakt: Professor Markus Heilig, markus.heilig@liu.se, +46 13 28 66 26

Vill du ha mer nyheter från Linköpings universitet? Vårt elektroniska nyhetsbrev LiU-nytt-e kommer varje torsdag med alla nyhetsartiklar som publicerats på webben under den gångna veckan. Prenumerera här!

AstraZeneca to present new data highlighting its growing respiratory portfolio and pipeline at European Respiratory Society 2016

New evidence to be presented includes pivotal Phase III data on benralizumab

AstraZeneca will present new data from its growing respiratory portfolio and pipeline at the annual meeting of the European Respiratory Society (ERS) International Congress, 3-7 September 2016 in London, UK.

The breadth and depth of science behind the portfolio and pipeline are reflected in the 38 accepted abstracts including nine oral presentations focused on unmet medical needs in asthma and chronic obstructive pulmonary disease (COPD). Highlights will include full Phase III data for benralizumab, AstraZeneca’s first respiratory biologic, as well as new evidence for dual bronchodilation in COPD and for Symbicort in both COPD and asthma.

Sean Bohen, Executive Vice-President, Global Medicines Development and Chief Medical Officer at AstraZeneca, said:“The data presented at ERS reflect the breadth of our scientific research in chronic respiratory disease and our progress in delivering the next generation of respiratory therapies. We are particularly excited to share the full Phase III data from the SIROCCO and CALIMA trials on benralizumab in severe asthma, where it is critical to improve outcomes for patients.”

Phase III data on benralizumab

Data from two pivotal Phase III trials of benralizumab in severe asthma will be presented for the first time (abstracts #OA4832 and #OA1969).

Achieving maximum bronchodilation for COPD patients

New data will be presented on:

  • A Duaklir (aclidinium/formoterol) study showing reduced deterioration in COPD compared to monotherapies and placebo (abstract #PA301)
  • The benefit of Bevespi Aerosphere (glycopyrrolate and formoterol fumarate) over a 24-hour period versus tiotropium bromide inhalation spray and placebo
    (abstract #PA994)
  • The effect of dual bronchodilation in all the Global Initiative for Chronic Obstructive Lung Disease (GOLD) stages (abstracts #PA310 and #PA992)


Symbicort as maintenance and reliever therapy

Ten abstracts including new data on the benefit of Symbicort maintenance and reliever therapy in adolescents (abstract #PA4903) and real-world evidence of the disease burden in mild asthma (abstract #PA4590).

– ENDS –

NOTES TO EDITORS

About AstraZeneca in Respiratory Disease

Respiratory disease is one of AstraZeneca’s main therapy areas, and we have a growing portfolio of medicines that reached more than 17 million patients in 2015. Our aim is to transform asthma and COPD treatment through inhaled combinations at the core of care, biologics for the unmet needs of specific patient populations, and scientific advancements in disease modification. We are building on a 40-year heritage in respiratory disease, and our capability in inhalation technology spans both pressurised metered-dose inhalers (pMDIs) and dry powder inhalers (DPIs), as well as our unique Co-SuspensionTM Delivery Technology. Our research is focused on four key biological pathways: eosinophilic disease, Th2-driven disease, epithelial-driven pathobiology and autoimmunity.

About MedImmune
MedImmune is the global biologics research and development arm of AstraZeneca, a global, innovation-driven biopharmaceutical business that focuses on the discovery, development and commercialisation of small molecule and biologic prescription medicines. MedImmune is pioneering innovative research and exploring novel pathways across key therapeutic areas, including respiratory, inflammation and autoimmunity; cardiovascular and metabolic disease; oncology; neuroscience; and infection and vaccines. The MedImmune headquarters is located in Gaithersburg, Md., one of AstraZeneca’s three global R&D centres, with additional sites in Cambridge, UK and Mountain View, CA. For more information, please visit www.medimmune.com

About AstraZeneca

AstraZeneca is a global, science-led biopharmaceutical company that focuses on the discovery, development and commercialisation of prescription medicines, primarily for the treatment of diseases in three therapy areas – Respiratory and Autoimmunity, Cardiovascular and Metabolic Diseases, and Oncology. The company is also active in inflammation, infection and neuroscience through numerous collaborations. AstraZeneca operates in over 100 countries and its innovative medicines are used by millions of patients worldwide. For more information please visit: http://www.astrazeneca.com/

CONTACTS

Media Enquiries
Neil Burrows UK/Global +44 203 749 5637
Vanessa Rhodes UK/Global +44 203 749 5736
Karen Birmingham UK/Global +44 203 749 5634
Rob Skelding UK/Global +44 203 749 5821
Jacob Lund Sweden +46 8 553 260 20
Michele Meixell US +1 302 885 2677
Investor Enquiries
UK
Thomas Kudsk Larsen +44 203 749 5712
Craig Marks Finance, Fixed Income, M&A +44 7881 615 764
Nick Stone Respiratory & Autoimmunity +44 203 749 5716
Henry Wheeler Oncology +44 203 749 5797
Christer Gruvris Infection & Neuroscience +44 203 749 5711
US
Lindsey Trickett Cardiovascular & Metabolic Diseases +1 240 543 7970
Mitchell Chan Oncology +1 240 477 3771
Dial / Toll-Free +1 866 381 7277

Om AstraZeneca

AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel, primärt för behandling av sjukdomar inom tre huvudsakliga terapiområden – andningsvägar/inflammation/autoimmunitet (RIA), hjärta/kärl/metabolism (CVMD) och cancer men också områdena infektion och neurovetenskap. AstraZeneca är verksamt i över 100 länder och våra innovativa läkemedel används av miljontals patienter världen över. Mer information finns på: www.astrazeneca.com och www.astrazeneca.se

Nya riktlinjer för förmaksflimmer presenterade på ESC 2016 – Socialstyrelsens värdering av antiarytmiska läkemedel vid förmaksflimmer bekräftas av ESC

Stockholm – 29 augusti 2016Sanofi meddelar idag att det Europeiska kardiologsällskapets (ESC) nya rekommendationer för förmaksflimmer bekräftar Socialstyrelsens värdering i dess riktlinjer för förmaksflimmer från 2015. Det innebär bland annat att det antiarytmiska läkemedlet dronedaron (Multaq) rekommenderas vid icke-kroniskt förmaksflimmer utan eller med lindrig strukturell hjärtsjukdom samt vid icke-kroniskt förmaksflimmer hos patienter med kranskärlssjukdom. ESC rekommenderar även att användning av läkemedlet Sotalol begränsas och endast bör användas i speciella fall – detta är viktigt att understryka eftersom Sotalol är det mest förskrivna antiarytmiska läkemedlet vid förmaksflimmer i Sverige idag.

”Vi välkomnar ESC:s nya riktlinjer. Multaq bibehåller sinusrytm, minskar hjärtfrekvensen med en god säkerhetsprofil och möter därmed ESC:s önskan om symtomlindring vid förmaksflimmer. Multaq minskar även behovet av sjukhusvård samt minskar risken för kardiovaskulär död hos patienter med förmaksflimmer och kardiovaskulära riskfaktorer. Att ESC nu även rekommenderar Multaq vid icke-kroniskt förmaksflimmer hos patienter med kranskärlssjukdom innebär att tidigare eventuella tveksamheter kring dessa patienter försvinner”, säger Mattias Wieloch, medicinsk chef på Sanofi i Sverige.

”Eftersom förmaksflimmer ofta ger nedsatt livskvalitet, med symtom som kan vara uttalade, är det viktigt med en säker och effektiv behandling. I sina nya riktlinjer för förmaksflimmer betonar ESC vikten av antiarytmisk behandling som symtomlindring för de många patienter som har besvär av sin arytmi. Det är viktigt att i första hand välja ett säkert och välbeprövat antiarytmiskt läkemedel, vilket både ESC och SoS betonat i sina rekommendationer”, säger Carina Blomström Lundqvist, Professor, Kardiologkliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.

Om förmaksflimmer
Förmaksflimmer är den vanligaste hjärtrytmstörningen hos vuxna. Över 300 000 svenskar beräknas lida av förmaksflimmer. Risken att få sjukdomen ökar med åldern och var fjärde person över 40 år förväntas drabbas av förmaksflimmer någon gång i livet.

Vid förmaksflimmer slår hjärtat oregelbundet och oftast fortare än normalt. Det är inte ovanligt att pulsen ökar till mer än 150 per minut mot normala 70 slag. Patienter med förmaksflimmer kan uppleva svår hjärtklappning, tryckkänsla eller smärta i bröstet, andfåddhet och yrsel. Svimning kan förekomma. Sjukdomen leder ofta också till påtagliga besvär av ångest- och oro. Livskvaliteten försämras ofta dramatiskt. Vissa personer har så svåra besvär att de varken kan arbeta eller utföra vardagliga sysslor, medan andra inte känner av sitt förmaksflimmer alls.

Obehandlat förmaksflimmer medför en påtagligt ökad risk för hjärtsvikt och stroke (för att motverka att förmaksflimmer leder till stroke är det av vikt att behandla med antikoagulantia). Studier visar också att de som lider av förmaksflimmer löper dubbelt så stor risk att dö i förtid som de utan flimmer.


About Sanofi
Sanofi, a global healthcare leader, discovers, develops and distributes therapeutic solutions focused on patients’ needs. Sanofi is organized into five global business units: Diabetes and Cardiovascular, General Medicines and Emerging Markets, Sanofi Genzyme, Sanofi Pasteur and Merial. Sanofi is listed in Paris (EURONEXT: SAN) and in New York (NYSE: SNY).

Kontakt:
Mattias Wieloch, Medicinsk chef Hjärta-Kärl och Diabetes,
mattias.wieloch@sanofi.com
0706-346666

Fasta är ett effektivt verktyg i cancerbehandling

Fasta är ett effektivt verktyg i cancerbehandling

Rätt diet kombinerat med cellgifter kan inte bara skydda kroppens eget immunförsvar, utan också få det att angripa cancerceller. Det visar forskning som presenteras den här veckan på Chalmers-konferensen Healthy Ageing.

Valter Longo är professor vid University of Southern California och Chalmers jubileumsprofessor. Nu besöker han seminariedagarna Healthy Ageing på Chalmers den 30-31 augusti för att berätta om sin nya studie som publicerades i tidskriften Cancer Cell förra månaden.

– Vi har tagit fram en diet som imiterar fasta, och bevisat att den fungerar i cancerbehandling i försök på möss. Vi har också mycket lovande kliniska data som visar samma sak. Nu vill vi gå vidare för att se om dieten kan vara ett alternativ till immunterapi, som är mycket dyrt, eller vad som händer om diet och immunterapi kombineras, säger han.

Valter Longo har länge studerat fasta – vilken effekt en fyradagarsfasta har på celler och till och med på vår livslängd – samt inte minst hur fasta kan påverka cancer. Redan 2012 visade han att fasta i kombination med cellgifter fick tumörer att krympa betydligt mer än om bara cellgifter användes. Fastan berövar nämligen cancercellerna den näring de behöver när de växer.

Men näringsbrist kan också skada patienterna. Inte minst skadas de celler som är immunsystemets främsta vapen mot cancer, de så kallade TIL-cellerna (tumour-infiltrating lymphocytes). Även om skadan bara är tillfällig, och TIL-cellerna sedan till och med kan bli starkare än tidigare, kan den temporära effekten vara ett problem.

Därför gick Longo vidare och skapade en fasteliknande diet som kapar bort den näring cancercellerna vill ha, samtidigt som immunsystemets viktiga celler får det de behöver. För möss är denna diet växtbaserad och innehåller mycket lite protein och socker. Den är också rik på vitamin D, zink och fettsyror som TIL-cellerna behöver för att fungera.

Cancerceller blir känsliga för kroppens immunsystem
I nya försök har Valter Longo visat att hans diet, i kombination med cellgifter, krymper bröstcancertumörer hos möss till i genomsnitt en fjärdedels storlek. Forskarna gick vidare och undersökte vad som hänt på cellnivå, och hittade två förklaringar. I jämförelse med en kontrollgrupp hade möss som enbart fått cellgifter 70 procent mer TIL-celler, de som enbart fått dietmat hade 80 procent mer och de möss som fått båda behandlingsmetoderna hade hela 240 procent mer TIL-celler. Dessutom kunde forskarlaget visa att ett särskilt enzym skyddade mössens tumörer mot TIL-celler – men med Longos diet försvagades enzymet.

– Vi blev lite förvånade över att kunna visa att cancerceller som vanligtvis är motståndskraftiga mot kroppens immunsystem, som bröstcancerceller, nu blev känsliga, säger Valter Longo.

Dieten har redan börjat användas vid behandling av människor, och även om Longos team hittills bara tittat på bröst- och hudcancerceller är det troligt att samma principer gäller även för andra cancerformer:

– Ja, det ser jag som mycket, mycket troligt.

Öppen konferens med internationellt ledande experter inom åldrande
Valter Longo är inte ensam om att presentera spännande resultat under Healthy Ageing-dagarna.

– Jag ser fram emot att lyssna på nobelpristagaren och professorn Tomas Lindahl och professor Frank Madeo, som forskar på ämnet spermidin. Överhuvudtaget är symposiet fyllt av fantastiska talare så det kommer att bli två spännande dagar, sammanfattar Valter Longo.

I publiken finns såväl andra forskare som inbjudna gymnasieklasser. Konferensen är gratis och öppen för allmänheten. Healthy Ageing omfattar tvärvetenskapliga presentationer av internationellt ledande experter inom åldrande – hos allt från jästceller till människor. Den anordnas av Chalmers styrkeområde Livsvetenskaper och teknik samt organisationen Molecular Frontiers, med stöd av Kungliga Vetenskapsakademien och Astrazeneca.

För mer information, kontakta:
Valter Longo, mejla helst först så han har möjlighet att svara; vlongo@usc.edu ,+ 39-346-210-4460,

För information om konferensen, kontakta:
Dina Petranovic, ansvarig för konferensen, dina.petranovic@chalmers.se , 031-772 38 36
Mia Malmstedt, kommunikatör, mia.malmstedt@chalmers.se , 031-772 38 12

Chalmers forskar och utbildar inom teknik, naturvetenskap, sjöfart och arkitektur, med en hållbar framtid som allomfattande vision. Chalmers är känt för sin effektiva innovationsmiljö och har åtta styrkeområden av internationell dignitet – Energi, Informations- och kommunikationsteknik, Livsvetenskaper och teknik, Materialvetenskap, Nanovetenskap och nanoteknik, Produktion, Samhällsbyggnad och Transport.
Graphene Flagship, ett av EU-kommissionens första forskningsinitiativ
inom Future Emerging Technologies, koordineras av Chalmers i Göteborg. Chalmers har omkring 10 300 heltidsstudenter och 3 100 anställda.

Stor svensk registerstudie visar signifikant lägre risk för hjärnblödning med rivaroxaban jämfört med warfarin

Stockholm den 28 aug 2016 –Idag presenterades nya data från den första svenska, större registerstudien där totalt 11 964 matchade förmaksflimmerpatienter har följts upp gällande risk för blödning som biverkan vid strokeförebyggande blodförtunnande behandling. I studien har det så kallade NOAK[1]– läkemedlet rivaroxaban (Xarelto) jämförts mot traditionell behandling med warfarin. Resultaten visar att signifikant färre patienter som fick rivaroxaban under uppföljningsperioden drabbats av intrakraniella blödningar, jämfört med warfarin.

Fortfarande är underbehandling av patienter med förmaksflimmer ett omfattande problem i Sverige. Årligen orsakar detta ungefär 3000 strokefall[2], som hade kunnat undvikas om samtliga patienter som var lämpliga för behandling också fick tillgång till effektiv vård.

– En anledning till att inte alla patienter får adekvat strokeförebyggande behandling är en oro för blödningar som bieffekt. Oron återfinns både hos patienter och behandlande läkare och kan leda till att man underbehandlar med en för låg dos läkemedel eller att man undviker behandling. Även acetylsalicylsyra förskrivs fortfarande som ett alternativ i många fall, trots att detta är en behandling som inte ger ett effektivt strokeskydd, men som ändå har en blödningsrisk som är fullt jämförbar med orala antikoagulantia, säger Leif Friberg, docent vid Karolinska Institutet och huvudprövare för studien.

Sju av tio patienter saknar effektivt strokeskydd

I Sverige finns idag drygt 300 000 patienter med förmaksflimmer, varav flertalet, sju av tio, saknar av Socialstyrelsen rekommenderad strokeförebyggande behandling med warfarin eller med NOAK[3]. Många patienter får även fortfarande behandling med acetylsalicylsyra, som inte rekommenderas[4] av myndigheten vid förmaksflimmer.

– Socialstyrelsens senaste uppföljning från 2014, gällande val av nyinsatt strokeförebyggande behandling vid förmaksflimmer, visar att 34 procent av patienterna då fortfarande fick acetylssalicylsyra som behandlingsalternativ, säger Leif Friberg.

Signifikant minskning av intrakraniella blödningar

I den nationella registerstudien som presenterades idag på ESC i Rom har 6 033 svenska förmaksflimmerpatienter, som nyinsatts på strokeförebyggande behandling med rivaroxaban jämförts med 5 931 propensityscore matchade svenska patienter som nyinsatts på behandling med det blodförtunnande läkemedlet warfarin. De båda grupperna har varit lika i riskhänseende. Under uppföljningstiden fick 31 patienter som stod på behandling med rivaroxaban en intrakraniell blödning, jämfört med 63 patienter som behandlats med warfarin När det gäller övriga blödningar som en biverkan av behandling så var de jämförbara i de båda patientgrupperna.

– Den mest fruktade biverkan vid blodförtunnande behandling är intrakraniella blödningar och då är säkerhetsstudier som denna viktig, eftersom de visar att NOAK är ett minst lika tryggt alternativ som warfarin när de används inom daglig rutinsjukvård. Även när det gäller Sverige som i en rad studier har visat sig ha den bästa waranbehandlingen i världen, säger Leif Friberg

För mer information, välkommen att kontakta:

Anna Cohen, ansvarig för samhällskontakter: 0709-85 40 51

Peter Båvenholm, medicinskt ansvarig: 073-209 63 55

Om registerstudien

Syftet med den pågående registerstudien, som är en del av EMAS säkerhetsuppföljning av nya blodförtunnande läkemedel, är att jämföra förekomsten av större blödningar mellan rivaroxaban och warfarin hos patienter med icke valvulärt förmaksflimmer, som aldrig tidigare använt orala antikoagulantia.I denna första interimsanalys ingick totalt 6 049 rivaroxabanpatienter och 40 855 warfarinpatienter. Alla individer diagnostiserades med förmaksflimmer mellan 3 oktober, 2012 (när rivaroxaban introducerades i Sverige) och 31 december 2014 och har sedan följts i det nationella svenska Patientregistret. Genomsnittlig uppföljning var något kortare för rivaroxaban än warfarin på grund av gradvisa införandet av rivaroxaban under inkluderingsperioden (0,86 år vs. 1,26 år, p <0,001).

Intrakraniella blödningar inträffade hos 31 patienter som behandlades med rivaroxaban och 63 patienter som behandlades med warfarin, motsvarande 0,62 vs 0,88 blödningar per 100 patientår. Hazard ratio (HR) var 0,62 (95% konfidensintervall [CI] 0,40-0,99). Gastrointestinala blödningar inträffade hos 72 patienter som behandlades med rivaroxaban jämfört med 81 patienter som behandlades med warfarin.(1,45 vs 1,11 blödningar per 100 patientår i riskzonen, HR 1,16 (CI 0,83-1,62). Urogenitala blödningar inträffade hos 34 rivaroxaban patienter jämfört med 44 warfarinpatienter (0,68 vs 0,61 blödningar per 100 patientår, HR 0,90 (CI 0,56-1,44).

[1]Non-vitamin K Orala AntiKoagulantia

[2] Läkartidningen 2015;112;DIMU

[3]Läkartidningen 2015;112;DIMU

[4]Socialstyrelsens nationella riktlinjer för Hjärtsjukvård, 2015

Bayer är en global koncern med kärnkompetens inom life science-områdena hälsa och jordbruk. Våra produkter och tjänster syftar till att förbättra livskvaliteten hos såväl människor som djur. Bayer har som målsättning att skapa värde genom innovation, tillväxt och hög intjäningsförmåga. Bayer har förbundit sig att följa principerna för hållbar utveckling och att agera som ett socialt och etiskt ansvarstagande företag. 2015 hade Bayer cirka 117 000 anställda, en omsättning på 46,3 miljarder euro och investerade 4,3 miljarder euro i forskning och utveckling. Dessa siffror inkluderar den verksamhet inom högteknologiska material som börsintroducerades den 6 oktober 2015 som ett självständigt bolag med namnet Covestro. För mer information, besök www.bayer.se.

Idogen offentliggör delårsrapport för perioden Januari-Juni 2016

Idogen offentliggör delårsrapport för perioden Januari-Juni 2016

ANDRA KVARTALET (APRIL – JUNI 2016)

  •  Övriga rörelseintäkter uppgick till 12 KSEK (92).
  •  Resultatet efter finansiella poster uppgick till -3 466 KSEK (-1 971).
  •  Resultatet per aktie uppgick till -0,35 SEK (-0,33).

FÖRSTA HALVÅRET (JANUARI – JUNI 2016)

  •  Övriga rörelseintäkter uppgick till 53 KSEK (216).
  •  Resultatet efter finansiella poster uppgick till -6 106 KSEK (-4 078).
  •  Resultatet per aktie uppgick till cirka -0,62 SEK (-1,00).
  •  Soliditeten uppgick till cirka 84 % (95).

VÄSENTLIGA HÄNDELSER UNDER ANDRA KVARTALET

  • Idogen meddelade under kvartalet att bolaget identifierat fyra nya substanser som i likhet med den första substansen, zebularin, har förmåga att öka uttrycket av IDO1. Fynden breddar Idogens portfölj, stärker möjligheterna till framtida utlicensieringar samt skyddar ytterligare mot kopiering av bolagets behandlingsmetod. Patentansökningar har lämnats in.
  • Den laborativa delen av “proof-of-concept”-studien i djurmodell av hemofili A med human koagulationsfaktor VIII slutfördes enligt plan och Idogen fokuserar nu framöver utvecklingsarbetet på humana celler. I dagsläget bedömer bolaget att första kliniska studie kommer att starta 2018. I samband med att Idogens egna djurstudier avslutades lämnade Peter Ericsson sin roll som Chief Scientific Officer (CSO) den sista april, eftersom hans främsta kompetens är inom djurmodeller. Peter Ericsson återgick till sin akademiska forskning och kommer att behålla en viktig roll i Idogens vetenskapliga råd.
  • Idogen rekryterade under kvartalet Ingvar Karlsson som Chief Financial Officer (CFO), Karlsson har gedigen erfarenhet från liknande uppdrag i flera stora bolag, däribland Gambro Group, Doro AB och Perstorp AB och kommer närmast från Lekolar Group som CFO.
  • Resultaten från Bolagets prekliniska “proof-of-concept”-studie i djurmodell av hemofili A med human koagulationsfaktor VIII, visar att behandling med tolerogena dendritiska celler ger en minskad uppkomst av hämmande faktor VIII-antikroppar och att behandlingen har en långvarig effekt.
  • Idogen inledde under kvartalet ett samarbete med Richard Williams forskargrupp vid Kennedy Institute of Rheumatology vid University of Oxford. Samarbetet ska i en forskningsmodell av reumatoid artrit undersöka behandlingseffekten av de uppföljare till zebularin som Idogen identifierat och patentsökt under våren 2016.
  • Årsstämman beslutade att utse Agneta Edberg till ny styrelseordförande med en i övrigt oförändrad styrelse då även tidigare ordförande Mikael Ørum valdes till styrelsemedlem.
  • Anette Sundstedt rekryterades som Chief Scientific Officer (CSO). Sundstedt har en stark forsknings- och utvecklingsprofil inom Idogens verksamhetsområde. Hon kommer närmast från Active Biotech AB som senior forskare samt projektledare och är ett viktigt tillskott i utvecklingsarbetet med humana celler.

VD har ordet

Vi tagit ett stort steg framåt i vårt utvecklingsarbete genom resultaten från den framgångsrika proof-of-concept-studien! Studien som gjordes efter diskussioner med den Europeiska läkemedelsmyndigheten EMA visar att vår cellterapibehandling i en djurmodell fungerar och dessutom har en långvarig effekt. Under kvartalet inledde vi också patenteringen av de uppföljare till zebularin som vi identifierat. Dessa uppföljare skapar en starkare och bredare patent- samt produktportfölj och utgör nu basen i det forskningssamarbete som vi inlett tillsammans med Richard Williams vid Kennedy Institute vid University of Oxford. Samarbetet syftar till att utvärdera uppföljarnas effekt i en djurmodell av reumatoid artrit.

I samband med att vi avslutade proof-of-concept-studien utökade vi arbetet med humana celler. Vi rekryterade därför Dr Anette Sundstedt som CSO. Anette har lång erfarenhet av immunologi och industriell forskning och har redan visat sig vara en stor tillgång i vårt utvecklingsarbete. Under kvartalet rekryterade vi även Ingvar Karlsson som ny CFO. Ingvar har en lång och gedigen erfarenhet från liknande roller och sammantaget har vi nu en komplett ledningsgrupp för att flytta Idogens positioner framåt på bästa sätt.

Vid bolagsstämman valdes Agneta Edberg till ny styrelseordförande. Agneta har betydande erfarenhet från ledande befattningar inom läkemedelsindustrin och är även ordförande för Immunicum AB (publ), som är ett cellterapiföretag och i likhet med Idogen har en vaccinteknologi som baserar sig på dendritiska celler. Immunicum är ingen konkurrent till Idogen – kopplingen mellan bolagen genom Agnetas nätverk skapar tvärtemot goda förutsättningar för erfarenhetsutbyte.

I vår omvärld ser vi ett ökat intresse för cellterapi och i somras genomfördes en storaffär mellan Tigenix och Takeda. Detta visar tydligt att de stora läkemedelsbolagen är beredda att gå in i offensiva licensaffärer med cellterapibolag. I vårt geografiska närområde gläder vi oss också åt att Region Skåne efter initiativ från Idogen tar ledningen i skapandet av ett cell- och genterapicentrum. Satsningen kommer att skapa ett kompetens- och resurscentrum i Idogens omedelbara närhet, vilket förbättrar möjligheterna för oss inom Idogen att utveckla vårt vaccin kostnadseffektivt och med hög kvalitet.

Vår resa mot ett vaccin som kan kurera många utsatta patienter har onekligen tagit viktiga kliv framåt under perioden. Idogens enskilt största aktieägare, HCN Group AB, har ökat sin ägarandel under kvartalet och så har även delar av ledning och styrelse. Det är stimulerande och visar på förtroende för det vi gör!

Lars Hedbys, VD, Idogen AB  

Idogen utvecklar tolerogena vacciner som programmerar om immunförsvaret. Benämningen ”tolerogen” kommer av att immunförsvaret efter behandling tolererar den valda molekylen. Det innebär en ny behandlingsmetod för autoimmuna sjukdomar, organavstötning efter transplantation och patienter som har utvecklat antikroppar mot behandling med biologiska läkemedel. Behandlingen bygger på att celler från patientens blod programmeras om till dendritiska celler med kapacitet att specifikt motverka en skadlig immunreaktion. Bolagets plattformsteknologi har potential att kunna utveckla långtidsverkande behandling av patienter som bildat antikroppar mot sitt ordinarie läkemedel och även för att behandla autoimmuna sjukdomar som idag inte går att bota. Härutöver har bolaget potential att förändra transplantationsmarknaden genom att minska behovet av immundämpande behandling efter transplantation. Idogen grundades år 2008 kring en immunologisk upptäckt vid Lunds Universitet. För mer information, besök www.idogen.com

Nya data för Repatha mot högt kolesterol

Nya data för Repatha mot högt kolesterol

På lördag samlas närmare 30 000 kardiologer och andra experter på ESC Congress, världens största vetenskapliga möte inom hjärt-kärlsjukdom, i Rom. Ett av de ämnen som tilldrar sig störst intresse är moderna behandlingar för kolesterolsänkning. Amgen bidrar till den samlade kunskapen med nya data från elva studier och presenterar samtidigt nya kliniska prövningar på PCSK9-hämmaren Repatha.

– PCSK9-hämmare har redan visats vara av stort värde för patienter som inte tål eller är tillräckligt hjälpta av äldre behandlingar. Nu får vi ytterligare värdefull kunskap om nyttan av Repatha för flera olika patientpopulationer, säger Anders G Olsson, professor vid Linköpings universitet och en av världens främsta experter på tillstånd med blodfettsrubbningar.

Under nästan ett århundrade har forskningen byggt upp en solid evidensbas för orsakssambandet mellan kolesterolhalten i blodet och hjärt-kärlsjukdomar såsom åderförkalkning och kranskärlssjukdom. Kolesterolsänkning är sedan åtminstone 20 år en kliniskt väl etablerad metod för att reducera dessa risker. Hörnpelaren i dagens standardbehandling, statiner, är effektiv för det stora flertalet av de närmare tio procent av befolkningen som får kolesterolsänkande behandling, men alla kan inte behandlas med statiner till följd av biverkningar som muskelsmärtor, illamående och mag-tarmbesvär. För patienter med ärftligt kraftigt förhöjt kolesterol, familjär hyperkolesterolemi, är problemet ofta ett annat, nämligen att även högintensiv statinbehandling inte ger tillräcklig sänkning av kolesterolet.

Det är i första hand för dessa patienter som Repatha har godkänts. Repatha (evolocumab) är en antikropp som verkar genom att hämma de proteiner som minskar leverns förmåga att avlägsna skadligt kolesterol från blodet.

– Bland mycket annat ser jag fram emot att få veta mer om de lovande data som talar för att även patienter med nedsatt njurfunktion kan behandlas med Repatha med gott resultat, säger professor Anders G Olsson.

Elva abstracts och sex nya kliniska studier
Vid 2016 års European Society of Cardiology Congress som inleds i Rom på lördag presenteras data från fyra studier på Repatha (följ länkarna nedan och klicka på dokumentsymbolen i kolumnen Related documents invid respektive abstract):

Efficacy of Evolocumab in Patients across ESC/EAS CV Risk Subgroups Abstract P1706

Pharmacokinetics and Pharmacodynamics of Evolocumab in Patients with Renal Impairment Abstract P1710

Long-term Safety, Tolerability, and Efficacy of Evolocumab in Patients with Heterozygous Familial Hypercholesterolaemia Abstract P1709

Factorial Effects of Evolocumab and Atorvastatin on Lipoprotein Metabolism: The FLOREY Stable Isotope Study Abstract P3784

Vidare presenteras data från fyra observationsstudier:

Familial Hypercholesterolaemia Diagnosis: A Case of Missed Opportunity Abstract 182

Trends in High-intensity Statin Therapy after Myocardial Infarction, 2011–2014 Abstract P1716

Increased Recurrent Coronary Heart Disease and Mortality Risk among Intensive Medically Managed Patients Following Myocardial Infarction Abstract P3634

Statin Use and Dose By Low-density Lipoprotein Cholesterol Level in U.S. Commercially Insured Patients with Type 2 Diabetes Abstract P4987

Vid ESC-kongressen presenteras också data från tre hälsoekonomiska studier:

Prevalence of Patients with Familial Hypercholesterolemia (FH) in the German Cardiology Office-based Setting Abstract P3388

Contemporary Low-density Lipoprotein-Cholesterol (LDL-C) Levels and Patient Characteristics in 1000 High-risk Patients Examined in German Cardiology Practices Abstract P3389

Residual Atherosclerotic Cardiovascular Disease Risk in Statin-Treated Adults: The Multi-Ethnic Study of Atherosclerosis Abstract P4991

Sedan den första september förra året har patientrekrytering påbörjats för sex nya kliniska studier på Repatha:

A Double-blind, Randomized Study in Diabetic Subjects with Hyperlipidemia or Mixed Dyslipidemia

Trial Assessing Efficacy, Safety and Tolerability of PCSK9 Inhibition in Paediatric Subjects with Genetic LDL Disorders (HAUSER-RCT)

A Study in Subjects with Type 2 Diabetes Mellitus with Hypercholesterolemia/Mixed Dyslipidemia

Effects of Proprotein Convertase Subtilisin/Kexin Type 9 (PCSK9) Inhibition on Arterial Wall Inflammation Study in Patients With Elevated Lipoprotein(a) (Lp(a)). (ANITSCHKOW)

Goal Achievement after Utilizing an Anti-PCSK9 Antibody in Statin Intolerant Subjects-4

Trial Assessing Evolocumab (AMG145) Compared to LDL-C Apheresis in Subjects Receiving LDL-C Apheresis Prior to Study Enrollment

Kort om kolesterol
Det finns huvudsakligen två sorters blodfetter – kolesterol och triglycerider. Kolesterolet behövs för att bygga celler och bilda hormoner medan triglyceriderna används som energi. Om blodfetterna blir för höga kan fett börja lagras inne i blodkärlen vilket kan leda till hjärt-kärlsjukdomar. Normalt talar man om det ”onda” LDL- respektive det ”goda” HDL-kolesterolet. Mängden av blodfetter påverkas av ärftliga anlag, men även kost och fysisk aktivitet spelar in. LDL-kolesterol är en mycket väldokumenterad och viktig riskfaktor vid bedömning av högriskindivider, till exempel patienter som gått igenom en hjärt-kärlhändelse såsom stroke eller hjärtinfarkt. Halten av LDL-kolesterolet bör hos denna patientkategori inte överstiga 1,8 millimol per liter.

Det europeiska godkännandet av Repatha avser behandling av vuxna med primär hyperkolesterolemi (heterozygot familjär och icke-familjär [HeFH]) eller blandad dyslipidemi, som komplement till kolesterolsänkande kost a) i kombination med en statin eller statin med andra lipidsänkande behandlingar hos patienter som inte kan nå målen för LDL-kolesterol med maximal tolererbar dos av en statin, eller b) ensamt eller i kombination med andra lipidsänkande behandlingar hos patienter som är statinintoleranta, eller för vilka statiner är kontraindicerade.

Godkännandet gäller även behandling av personer som är 12 år och äldre med homozygot familjär hyperkolesterolemi (HoFH) i kombination med andra lipidsänkande behandlingar.

PCSK9-hämning helt ny verkningsmekanism
Repatha (evolocumab) är en human monoklonal antikropp som hämmar PCSK9 (proproteinkonvertas subtilisin/kexin typ 9), ett enzym som binder till LDL-receptorn på leverns yta och bidrar till att LDL-receptorn bryts ner och därmed minskar leverns förmåga att avlägsna det skadliga LDL-kolesterolet från blodet. När PCSK9 hämmas ökar antalet LDL-receptorer varpå levern kan avlägsna LDL från blodet.

Repatha ges som subkutan injektion med två eller fyra veckors intervall. Repathas effekt på risken att insjukna i kardiovaskulära händelser och dödlighet har ännu inte fastställts, men en stor studie med 27 500 deltagare pågår för närvarande och resultat från denna studie väntas inom ett år. Repatha är märkt med en svart triangel (▼), den symbol som betecknar att ett läkemedel är föremål för utökad övervakning i syfte att möjliggöra snabb utvärdering av misstänkta biverkningar och annan säkerhetsinformation.

För ytterligare information, se Fass om Repatha.

För ytterligare information, kontakta:
Anna Björlin, kommunikationschef Amgen, tel: 073-835 40 90

Om Amgen
Alltsedan grundandet 1980 har Amgen varit en pionjär inom bioteknologi. Amgens strävan är att bekämpa allvarliga sjukdomar genom att ständigt expandera potentialen av biologiska läkemedel. Med utgångspunkt i en djupgående förståelse för humangenetiken och den mänskliga biologins grundläggande mekanismer söker Amgen identifiera nya viktiga signalvägar som kan ligga till grund för innovativa behandlingar för svårt sjuka personer.