Robotteknik ger möjlighet att förebygga hälsa

Robotteknik ger möjlighet att förebygga hälsa
Dr Hammad Al-Saaid, från Riddarens vårdcentral, presenterade Dr Pepper och den digitala vårdplattform som hen är kopplad till.

Dr Pepper stod i centrum på måndagens Brown Bag Lunch hos MSD i Hagastaden. Dr Pepper är bevis på den digitala utvecklingen och hur en robot kan avlasta sjukvården. Det är en robot som kan ställa frågor, svara på tilltal, dra slutsatser och ställa diagnoser. Dr Pepper kan även sätta gest till känsla, vilket gör hen nästan mänsklig.

Dr Hammad Al-Saaid, från Riddarens vårdcentral, presenterade Dr Pepper och den digitala vårdplattform som hen är kopplad till. Dr Al-Saaid berättar hur en robot kan kontrollera och övervaka insamlad data, avlasta vårdgivaren och effektivisera patientflöden. Dr Pepper ska inte ersätta individens besök hos läkaren, hen ska avlasta administrationen av enklare arbete och förundersökning, som lätt kan automatiseras med hjälp av ny teknik. Kanske kan vi i framtiden ha varsin robot i hemma, för att underlätta distanssjukvård och kontroller med din läkare.

Samtidigt är Dr Al-Saaid frustrerad över den verklighet vi idag lever i och säger:
”-Tekniken finns, men vi har inte råd att implementera den”, och han är oroad över hur digitaliseringen påverkar den vård vi erbjuder i Sverige: ”Digital ehälsa är så långt från verkligheten. Hur ska vi individer ha råd med digitala lösningar, och hur ska vi kunna erbjuda en jämlik vård?” Dr Hammad Al-Saaid efterlyser politisk kraft i mod och vilja att gå mot strömmen och börja lyssna på konsumenten.

Ett 60-tal personer hade i måndags samlats till det populära evenemanget Brown Bag Lunch hos MSD, där diskussionerna, över en lunchpåse, alltid handlar om digitala lösningar för hälsa och sjukvård och arrangeras ca 5-6 gånger per år. Är du intresserad av att vara med i samtalen? Håll utkik efter nästa inbjudan på msd.se

Bakom Dr Pepper ligger Webuild Group, som tidigare har lanserat den digitala plattformen Helios Care för vårdgivare och patienter.

MSD är ett forskningsintensivt företag som i samverkan med hälso- och sjukvården upptäcker, utvecklar och förser samhället med läkemedel och tjänster som förbättrar människors hälsa. Vi investerar årligen cirka 6,5 miljarder dollar i forskning och utveckling.

Som ett ledande globalt hälso- och sjukvårdsföretag arbetar vi på MSD för att göra skillnad för många människor världen över. I USA och Kanada är företagsnamnet Merck & Co. Inc., Kenilworth, NJ, USA. Vi har en bred produktportfölj av receptbelagda läkemedel, vacciner samt veterinärmedicinska läkemedel och företaget är representerat i mer än 140 länder.

MSD i Sverige har cirka 170 medarbetare med kontor i Hagastaden, ett internationellt kluster som växer fram kring Karolinska Institutet och universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna. Hagastaden är ett kluster där akademi, sjukvård och företagande kan utvecklas tillsammans och bli ett nav för forskning och utveckling inom life science i Stockholm.

MSD marknadsför läkemedel och genomför kliniska prövningar inom bland annat följande behandlingsområden: kardiologi, immunologi, diabetes, infektionssjukdomar, astma/allergi, kvinnohälsa, cancer, dermatologi och centrala nervsystemets sjukdomar. Sedan flera år har MSD fler patienter i kliniska prövningar i Sverige än något annat företag. 

Oberoende läkemedelsinformation under 40 år

Oberoende läkemedelsinformation under 40 år

I år fyller Läkemedelsverkets tidskrift Information från Läkemedelsverket 40 år. Det var Läkemedelsverkets föregångare, Socialstyrelsens läkemedelsavdelning, som 1976 började ge ut tidskriften och den har sedan starten innehållit monografier och annan oberoende läkemedelsinformation.

Läkemedelsverkets monografier 40 år – varför och för vem?

Socialstyrelsens dåvarande generaldirektör Bror Rexed deklarerade i första numret att produktmonografier för nyregistrerade läkemedel skulle bli det ena av två angelägna områden inom läkemedelskontrollen som skulle publiceras i tidskriften. Det andra angelägna området var meddelanden om terapeutiska rön, indikationsförändringar och biverkningar för redan registrerade läkemedel. Detta uttalande speglar tidskriftens innehåll än idag.

Historik

Redan i första numret av tidskriften publicerades en läkemedelsmonografi som gällde det då nyligen registrerade läkemedlet Seloken (metoprolol). Monografin var uppställd på liknande sätt som dagens monografier, med information ur produktresumén, en sammanfattande värdering samt referenser.

Varför skrivs de?

Målsättningen med läkemedelsmonografierna var från början dels att de skulle underlätta läkarkårens val av läkemedel, dels att läkemedelskostnaderna skulle uppmärksammas. Den senare aspekten tillgodoses numera av det statliga läkemedelssubventionssystemet och av Tandvårds-och Läkemedelsförmånsverket, TLV, medan målsättningen att hjälpa förskrivare i deras val av läkemedel står kvar.

Vilka skrivs de för?

Målgruppen för läkemedelsmonografierna är i första hand alla förskrivare i Sverige. Vi vet att läkemedelsmonografierna läses flitigt av andra aktörer inom sjukvården, till exempel läkemedelskommittéer, läkemedelsföretag, apotek samt andra myndigheter och organisationer. Monografierna kan även läsas av patienter och deras anhöriga.

Vem skriver?

Monografier skrivs av kliniska utredare inom Läkemedelsverkets enheter som utreder effekt och säkerhet, ofta av den eller dem som har utrett ansökan om godkännande.

Hur görs urvalet?

Läkemedelsverkets ambition är att publicera läkemedelsmonografier för nya humana och veterinära originalläkemedel. Myndighetens utredarresurser är begränsade, varför ett urval måste göras av vilka monografier som skrivs. Det som styr urvalet är till stor del vilket allmänt intresse en produkt bedöms ha. Läkemedel med nya terapeutiska principer, eller som på något sätt tillför en terapeutisk vinst, till exempel genom förbättrad beredningsform, enklare administrationssätt eller annat biverkningsmönster, prioriteras också. Läkemedel som främst förskrivs för en mycket liten patientgrupp prioriteras inte, eftersom dessa läkemedel i första hand förskrivs av specialister som förutsätts vara väl förtrogna med terapeutiska nyheter inom sitt område.

Processen

Läkemedelsmonografierna kvalitetsgranskas i två steg inom Läkemedelsverkets interna process för kvalitetssäkring. Efter den första av dessa granskningar skickas texten till läkemedelsföretaget för kännedom. Företaget har då tillfälle att kommentera texten och kan påtala om man anser att det finns faktafel i texten.

Samtliga monografier godkänns för publicering av generaldirektören, vissa efter muntlig föredragning. Därefter genomgår texten korrekturläsning inför publicering. Ofta publiceras texten på Läkemedelsverkets webbplats innan den kommer i tryck i denna tidskrift.

Vilken respons får monografierna?

Vi får ofta förfrågningar om publicerade monografier och önskemål om fler, men har ingen statistik över hur många och vilka som läser Läkemedelsverkets monografier. Förfrågningarna kommer från enskilda förskrivare och andra sjukvårdsföreträdare samt från andra myndigheter, organisationer och läkemedelsföretag. Läkemedelsverkets värdering av läkemedlet är det avsnitt i monografierna som efterfrågas mest.

Statistik – hur många skrivs?

Hittills under 2016, inklusive detta nummer, har 26 monografier publicerats i tidskriften. Under 2015 publicerades 16 läkemedelsmonografier och motsvarande statistik för 2014 och 2013 var 25 respektive 33.

Utveckling

Vanliga önskemål som kommer in till Läkemedelsverket är att fler monografier ska publiceras och att monografierna ska publiceras i direkt anslutning till godkännandet. Vi vill gärna uppfylla dessa önskemål och Läkemedelsverket provar därför nya vägar för att bättre använda de resurser vi har. Vi strävar efter att ännu tidigare under godkännandeproceduren ta ställning till vilka monografier som bör skrivas, för att ge de utredande enheterna på myndigheten bättre möjlighet att planera in monografin i sitt arbete.

Inom terapiområden där den terapeutiska utvecklingen går snabbt, och där många nya läkemedel godkänns, är det svårt att hinna producera monografier för alla nya preparat samtidigt som behovet av monografier är extra stort. Ett sådant område är onkologi. Läkemedelsverket provar därför nu att skriva sammanfattande monografier för några onkologiska terapiområden där många nya läkemedel har godkänts inom en kort period.

Produktresuméerna för nya läkemedel är ofta betydligt utförligare än tidigare och innehåller ofta information om de studier som ligger till grund för godkännande av ett läkemedel. Detta kan minska behovet av utförlig sådan information i läkemedelsmonografin och Läkemedelsverket kan därför i vissa fall välja att publicera korta monografier, som i huvudsak består av Läkemedelsverkets värdering av läkemedlet med hänvisning till produktresumén.

Relaterad information

Läkemedelsmonografier

Dagens Medicin: 40-årsjubileum för monografier

Kontakt

Tidningsredaktionen@mpa.se

Läkemedelsverkets uppgift är att se till att den enskilde patienten, hälso- och sjukvården samt djursjukvården får tillgång till säkra och effektiva läkemedel av god kvalitet och att dessa används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Myndigheten ansvarar också för tillsyn av medicintekniska produkter, tatueringsfärger samt kosmetiska och hygieniska produkter. Läs mer om oss på www.lakemedelsverket.se.

Apoteksgruppen uppmanar alla att skaffa mustasch

Apoteksgruppen uppmanar alla att skaffa mustasch
Mustaschkampen på Apoteksgruppen 2016

För fjärde året i rad är Apoteksgruppen stolt samarbetspartner till Prostatacancerförbundet – ett samarbete som syftar till att öka kunskapen om Sveriges vanligaste cancerform. Den 20 oktober startar Apoteksgruppen sin informationskampanj på kedjans 177 apotek och säljer blå mustascher i form av pins och reflexer till förmån för Prostatacancerförbundets insamlingskampanj Mustaschkampen.

Apoteksgruppen har engagerat sig i Prostatacancerförbundet under flera års tid och är den enda apotekskedjan som säljer mustascher till förmån för Prostatacancerförbundet. Genom en informationskampanj på kedjans 177 apotek vill Apoteksgruppen öka kunskapen om prostatacancer och bidra till den verksamhet som bedrivs av Prostatacancerförbundet.

– På våra apotek möter vi dagligen kunder som genomgår prostatacancerbehandling, har behandlats för sjukdomen eller har någon anhörig som har drabbats. Vi ser att vi har en viktig funktion att fylla när det gäller att informera kring sjukdomen så att fler män vågar söka hjälp och prata om symtom och besvär som är kopplade till just prostatacancer. Det gör det angeläget för oss att stötta Prostatacancerförbundet i sin insamlingskampanj, säger Maria Mårfält, kommunikationschef på Apoteksgruppen.

Låg kunskap om prostatacancer

En undersökning som Apoteksgruppen lät genomföra 2015*, där 1005 män intervjuades, visade att fler män känner till symtomen för bröstcancer än för prostatacancer. 68 procent av de tillfrågade ansåg sig inte alls eller dåligt känna till symtomen vid prostatacancer. Av de 969 män i undersökningen som inte haft prostatacancer uppger 44 procent att de inte vet hur en undersökning för att upptäcka eventuell prostatacancer går till.

– Prostatacancer är svårt att upptäcka i ett tidigt stadium, till en början känner den drabbade inte av några symtom utan det är först när det har spridit sig som ryggont, problem med vattenkastning och blod i urinen kan uppstå. Om sjukdomen upptäcks tidigt går den dock att bota, därför bör alla män över 45 år ta ett PSA-prov på sin vårdcentral, säger Torsten Tullberg, kampanjledare för Mustaschkampen.

Som med all cancer är det viktigt att sjukdomen upptäcks i tid för att kunna botas eller hållas i schack. Orsakerna till prostatacancer är inte klarlagda men cirka 10 procent av prostatacancerfallen anses vara ärftliga. Mustaschkampens insamling av pengar går till forskning och opinionsbildning för en bättre prostatacancervård. Prostatacancerförbundet verkar för att öka mäns hälsa och livskvalitet, samt att få fler att känna till att tidig upptäckt av prostatacancer gör att sjukdomen är möjlig att bota.

Mustaschkampens blå mustascher i form av reflex och pin kostar 25 kronor styck på Apoteksgruppens 177 apotek med start den 20 oktober.

*Hösten 2015 lät Apoteksgruppen YouGov intervjua 1005 män i Sverige i åldrarna 15-74 i frågor som rör bland annat prostatacancer. För mer information om undersökningen vänligen kontakta Maria Mårfält, kontaktuppgifter nedan.

För mer information om Apoteksgruppen, vänligen kontakta:

Maria Mårfält, Kommunikationschef Apoteksgruppen, maria.marfalt@apoteksgruppen.se, 0702-33 48 08

Birgitta Lange Sjöblom, Kvalitetschef Apoteksgruppen, birgitta.l.sjoblom@apoteksgruppen.se, 0722-28 80 19

För mer information om Prostatacancerförbundet och Mustaschkampen, vänligen kontakta:

Torsten Tullberg, Kampanjledare Mustaschkampen, torsten.tullberg@prostatacancerforbundet.se, 0769-48 83 00

Apoteksgruppen består av 177 apotek från Gällivare i norr till Borrby i söder. Apoteken drivs av lokala egenföretagare med en gemensam serviceorganisation. Genom att kombinera den stora kedjans skalfördelar med den lokala entreprenörens kunskap, service och kundfokus, skapar vi personliga och inspirerande apotek.

Utredningsresultat om bröstimplantat från Silimed publicerade

Utredningsresultat om bröstimplantat från Silimed publicerade

Bröstimplantat tillverkade av Silimed har undersökts av ett testinstitut (RIVM) på grund av förekommande partiklar på produkterna. Partiklarna bedöms inte medföra någon betydande hälsorisk för de personer som har fått dessa silikonimplantat implanterade.  

I september 2015 drog TÜV SÜD, Silimeds anmälda organ (tredjepartsgranskare) in EC-certifikatet för silikonimplantat tillverkade av Silimed.

Europeiska tillsynsmyndigheter för medicinteknik gav testinstitutet RIVM (Dutch National Institute for Public Health and the Environment) i uppdrag att genomföra tester på bröstimplantat tillverkade av Silimed.
RIVM har bland annat kommit fram till att det inte föreligger någon betydande hälsorisk för de personer som har inopererade bröstimplantat från Silimed.

Bröstimplantat omfattas av den medicintekniska lagstiftningen som är gemensam inom Europa. Eventuella förekommande anmälningar om negativa händelser och tillbud i Sverige handläggs av Läkemedelsverket.

Relaterad information

RIVM rapport

Läkemedelsverkets uppgift är att se till att den enskilde patienten, hälso- och sjukvården samt djursjukvården får tillgång till säkra och effektiva läkemedel av god kvalitet och att dessa används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Myndigheten ansvarar också för tillsyn av medicintekniska produkter, tatueringsfärger samt kosmetiska och hygieniska produkter. Läs mer om oss på www.lakemedelsverket.se.

Tumörers olika lösningar på blodförsörjning förklarar begränsningar i cancerläkemedel

Tumörers olika lösningar på blodförsörjning förklarar begränsningar i cancerläkemedel
Efter att tumörcellerna (TC) intagit levercellernas (NL) plats, men bevarat arkitekturen och kärlen, går de knappt att urskilja från varandra. I övre bilden syns enbart celler och i den nedre framförallt leverns bevarade arkitektur.

En ny studie som undersökt hur metastaserade tumörceller säkerställer sin blodtillförsel vid tillväxt visar att hälften bildar egna kärlsystem medan den andra hälften utnyttjar befintliga kärlstrukturer. Upptäckten ger ledtrådar till varför cancerbehandlingar inriktade på att förhindra kärlnybildningen ofta inte har önskad effekt. Detta enligt en studie, där Umeåforskare deltagit, som nyligen publicerats i Nature Medicine.

Det har länge varit känt att cancertumörer måste kunna bilda egna blodkärl för att växa och överleva, en process som kallas angiogenes. Läkemedel som slår mot kärlnybildningen, så kallade anti-angiogena läkemedel, har länge funnits tillgängliga för bland andra patienter med metastaserad kolorektal (tjock- och ändtarms-)cancer. Tyvärr har läkemedlen inte visat sig bra effekt då patienternas chanser att överleva inte ökat särskilt mycket vid behandling. Orsakerna till detta har hittills varit okända.

– Vi har kunnat visa hur cancertumörer under tillväxt ofta använder befintliga blodkärl istället för att bilda egna. Denna mekanism kan förklara varför anti-angiogena läkemedel ofta inte ger avsedd effekt, säger Hanna Nyström som är forskare vid Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Enheten för kirurgi, och medförfattare av artikeln.

Ungefär 50 procent av patienter som drabbas av metastaserad kolorektal cancer, det vill säga en cancerform som sprider sig, utvecklar levermetastaser. Dessa tumörceller växer på olika sätt i levern. Ungefär hälften av patienterna har metastaser som växer genom att tumören utvecklar egna blodkärl genom angiogenes. Den andra halvan patienter har tumörceller som istället för att bilda egna blodkärl växer genom ta över och skuffa bort leverns egna celler. Genom att bygga upp tumörcellerna kring organets befintliga blodkärlsarkitektur, en process som kallas ”vessel co-option”, behöver cancertumören inte nyttja angiogenes.

I det internationella forskningssamarbetet har forskarna i in vivo-modeller kunnat visa att tumörerna krymper om man använder metoder som både slår ut vessel co-option och angiogenes hos cancercellerna, till skillnad om man bara använder anti-angiogena läkemedel. Resultaten från studien kan öppna upp för nya metoder som gör det lättare att välja vilka patienter som skulle dra nytta av behandling med angiogenes-hämmande läkemedel. Studien visar också på möjligheten att behandlingar som förhindrar vessel co-option skulle kunna erbjuda vissa patienter en effektivare behandling mot sin tumörsjukdom.

– Vi har exempelvis sett att levermetastaser av bröstcancer i princip alltid växer utan att utveckla egna blodkärl. Detta är en möjlig förklaring till varför anti-angiogena läkemedel inte alls fungerar hos patienter med bröstcancer som spritt sig till levern, förklarar Hanna Nyström, som deltog i forskningsstudien under sin tid som postdok vid Translational Cancer Research Unit vid Antwerpens universitet i Belgien.

Länk till en digital publicering av artikeln i Nature Medicine

Om publiceringen:
Nature Medicine, artikel: Vessel co-option mediates resistance to anti-angiogenic therapy in liver metastases. Författare: Sophia Frentzas, Eve Simoneau, Victoria L Bridgeman, Peter B Vermeulen, Shane Foo, Eleftherios Kostaras, Mark R Nathan, Andrew Wotherspoon, Zu-hua Gao, Yu Shi, Gert Van den Eynden, Frances Daley, Clare Peckitt, Xianming Tan, Ayat Salman, Anthoula Lazaris, Patrycja Gazinska, Tracy J Berg, Zak Eltahir, Laila Ritsma, Jacco van Rheenen, Alla Khashper, Gina Brown, Hanna Nyström, Malin Sund, Steven Van Laere, Evelyne Loyer, Luc Dirix, David Cunningham, Peter Metrakos och Andrew R Reynolds. DOI: 10.1038/nm.4197.

För mer information, vänligen kontakta:
Hanna Nyström, Institutionen för kirurgisk och perioperativ vetenskap, Umeå universitet
070-254 56 77; hanna.nystrom@umu.se

Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Fyra apotekstillstånd återkallas

Fyra apotekstillstånd återkallas

Läkemedelsverket har beslutat att återkalla tillstånden för fyra öppenvårdsapotek. Beslutet gäller apotek i kedjan Golden Sands Medical AB. Företaget förbjuds också att bedriva öppenvårdsapotek. 

Förutom att återkalla tillstånden förbjuder Läkemedelsverket Golden Sands Medical AB att bedriva verksamhet vid följande fyra öppenvårdsapotek:

Hovsjö Apotek, Björnövägen 18 i Södertälje
Sätra Apotek, Sätra Torg 18-20 i Skärholmen
Rågsved Apotek, Rågsvedstorget 4 i Bandhagen
Skärholmen Apotek, Bredholmstorget 10 i Skärholmen

För att apoteken ska få tid att avveckla sin verksamhet ska beslutet att återkalla tillstånden börja gälla den 17 april 2017. Läkemedelsverket finner dock att Golden Sands Medical AB vid öppenvårdsapoteken, av patientsäkerhetsskäl, inte ska få bedriva verksamhet från och med den 20 oktober 2016.

Om man som apotekskund till något av dessa apotek känner oro över de läkemedel som man har hämtat ut kan man kontakta närmaste annat apotek för att få svar på frågor.

Kontakta oss

Annika Babra, enhetschef på enheten för Apotek och Receptfri detaljhandel.
Tel: 070-517 26 39

Läkemedelsverkets uppgift är att se till att den enskilde patienten, hälso- och sjukvården samt djursjukvården får tillgång till säkra och effektiva läkemedel av god kvalitet och att dessa används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Myndigheten ansvarar också för tillsyn av medicintekniska produkter, tatueringsfärger samt kosmetiska och hygieniska produkter. Läs mer om oss på www.lakemedelsverket.se.

Lyssna på patienten

Patientperspektivet är viktigt i all medicinsk forskning, särskilt när det gäller utveckling av läkemedel. Nu startar PREFER: ett forskningsprojekt som ska utvärdera när och hur patienters preferenser kring risk och nytta bör ingå i beslut omkring läkemedel och andra medicinska produkter.

Läkemedel utvecklas för patienter. Alla tycks överens om att patienter borde vara delaktiga i beslut omkring risk och nytta under ett läkemedels hela livscykel. Deras röst blir viktigare. Inte bara för företagen som utvecklar nya behandlingar, utan också för de myndigheter som utvärderar, reglerar och fattar beslut kring läkemedel på basis av behandlingsresultat, biverkningsprofiler och kostnadseffektivitet för både patienter och samhället.

Patientorganisationer, läkemedelsindustrin och de myndigheter som reglerar läkemedelsmarknaden är alla överens om värdet av att mäta patienters preferenser. Men idag saknas det vägledning för sådana studier, både inom läkemedelsindustrin och hos myndigheter. PREFER kommer bidra med systematiska metoder och rekommendationer för hur man utvärderar, engagerar och inkluderar patienters perspektiv i hela livscykeln för ett läkemedel: Från utveckling till godkännande och tiden efter att ett läkemedel introducerats på marknaden.

PREFER är ett femårigt projekt som finansieras av Innovative Medicines Initiative (IMI). Projektet kommer att utvärdera olika metoder för att mäta människors preferenser och testa dem i kliniska sammanhang. Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB) är bekanta med metoderna. De har arbetat med människors preferenser när det gäller riskinformation i flera år och är initiativtagare till projektet:

– Nästan alla beslut som fattas inom forskning, i kliniska prövningar och processen för att godkänna läkemedel påverkar patienter på ett eller annat sätt. Därför har vi sett till att patienter är direkt involverade som partners i projektet. Vi har också skapat en rådgivande grupp för att se till att vi får med perspektiv från flera patientgrupper, säger Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik vid Uppsala universitet.

– Vi har lagt ner mycket arbete på att bygga ett nära samarbete mellan forskare från akademin och läkemedelsindustrin, myndigheter och patienter för att kunna ta reda på hur studier av patientpreferenser kan möta allas behov på bästa sätt. Vi är övertygade om att PREFER kommer att bidra med rekommendationer som kan stödja utvecklingen av riktlinjer för industrin och de myndigheter som reglerar och utvärderar medicinska produkter, säger Conny Berlin, Global Head för Quantitative Safety and Epidemiology på Novartis Pharma AG.

PREFER samlar deltagare med erfarenhet och expertis kring flera olika sjukdomar. Det är redan klart att projektet kommer göra studier kring cancerdiagnoser, reumatoid artrit och neuromuskulära sjukdomar. Deltagare från läkemedelsindustrin kommer också att bidra med studier om andra diagnoser inom ramen för deras expertis.

Om samarbetet
Uppsala universitet och Novartis leder PREFER som är ett samarbete mellan offentliga och privata aktörer. Projektet “Patient Preferences in Benefit-Risk Assessments during the Drug Life Cycle (PREFER)” finansieras av Innovative Medicines Initiative (IMI). IMI är ett samarbete mellan EU:s Horizon 2020-program och den europeiska läkemedelsindustrin (som representeras av EFPIA, the European Federation of Pharmaceutical Industries and Associations).

Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, Centrum för forsknings- & bioetik (CRB), Uppsala universitet och Conny Berlin, Global Head för Quantitative Safety and Epidemiology på Novartis Pharma AG leder samarbetet.

Den akademiska forskningen stöds av ett anslag på 6 000 000 Euro från IMI. Läkemedelsindustrin bidrar med samma summa i form av personal eller andra ekonomiska resurser. Projektet har 33 partners: 10 akademiska forskningsinstitutioner, 16 läkemedelsföretag, 4 patientorganisationer, 1 myndighet för utvärdering av medicinsk teknologi och 2 små företag som alla bidrar till projektet med sin erfarenhet och sina perspektiv.

Kontakt och mer information
Vill du veta mer? Besök gärna PREFER:s webbplats.

Koordinator: Mats G. Hansson, professor i biomedicinsk etik, Centrum för forsknings- & bioetik (CRB), Uppsala universitet. E-post: mats.hansson@crb.uu.se, telefon: 018 4716197, mobil: 0763 412050
Projektledare: Conny Berlin, Global Head Quantitative Safety & Epidemiology Novartis. E-post: conny.berlin@novartis.com, telefon: + 41 61 3248736, mobil: + 41 798451615

Om PREFER:

Projektet Patient Preferences in Benefit-Risk Assessments during the Drug Life Cycle (PREFER) har fått finansiering från Innovative Medicines Initiative 2 Joint Undertaking (avtal nummer 115966). Samarbetet finansieras av EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020 och EFPIA. Innehållet i den här texten återspeglar PREFER-projektets uppfattningar, inte uppfattningarna hos IMI, EU eller EFPIA.

Organisationer med partnerstatus i PREFER:

Akademiska institutioner: Uppsala universitet (koordinator), Erasmus MC – University Medical Centre (EMC), Erasmus University Rotterdam, European Institute of Oncology, National Cancer Research Center G Paolo II, Bari,University Medical Centre Utrecht, University of Birmingham, University of Erlangen, University of Leuven, University of Newcastle upon Tyne

Patientorganisationer: European Cancer Patients Coalition (ECPC), European Patient Forum (EPF), International Alliance of Patients’ Organizations (IAPO), Muscular Dystrophy UK (MDUK)

Myndigheter för utvärdering av medicinsk teknologi: Belgian Health Care Knowledge Centre (KCE)

Små företag: MindBytes, Steinbeißer Project Management

Läkemedelsföretag: Novartis Pharma (projektledare), AbbVie, Actelion Pharmaceuticals, Amgen, Astellas Pharma Europe, AstraZeneca, Bayer Pharma, CSL Behring, Eli Lilly and Company, Janssen, Merck KGaA, MSD, Pfizer. Roche, Sanofi, Takeda Development Centre Europe

Uppsala universitet – kvalitet, kunskap och kreativitet sedan 1477. Forskning i världsklass och högklassig utbildning till global nytta för samhälle, näringsliv och kultur. Uppsala universitet är ett av norra Europas högst rankade lärosäten. www.uu.se

FDA accepts for review New Drug Application for sodium zirconium cyclosilicate (ZS-9) for the treatment of hyperkalaemia

AstraZeneca today announced that the US Food and Drug Administration (FDA) has accepted a complete re-submission of a New Drug Application (NDA) for sodium zirconium cyclosilicate (ZS-9), a potential new medicine for the treatment of hyperkalaemia (high potassium level in the blood serum) by ZS Pharma, a wholly-owned subsidiary of AstraZeneca. The FDA has indicated that this is a complete class 2 response.

Interactions with other health authorities in the European Union and Australia are ongoing with decisions expected in the first half of 2017.

– ENDS –

NOTES TO EDITORS

About sodium zirconium cyclosilicate (ZS-9) for oral suspension

Sodium zirconium cyclosilicate (ZS-9) is an insoluble, non-absorbed compound with a structure that was designed to preferentially capture potassium ions. Sodium zirconium cyclosilicate has been studied in three double-blind, placebo controlled trials and in one ongoing 12-month open label clinical trial in patients with hyperkalaemia which represents over 1,600 patients treated. Sodium zirconium cyclosilicate is an investigational medicine that is not currently approved for any indication in any market.

About hyperkalaemia

Hyperkalaemia (potassium levels > 5.0 mEq/L in the blood serum) commonly occurs in patients with advanced chronic kidney disease and/or chronic heart failure, and may lead to cardiac arrest and death. Treatment with common heart medicines (RAAS inhibitors) can also be responsible for increases in hyperkalaemia. Current therapeutic options are limited, leaving a high unmet medical need in these patients.

About ZS Pharma ZS Pharma was founded in 2008, became a public company in 2014 and, in December 2015, joined the AstraZeneca Group. ZS Pharma is focused on the development and commercialisation of highly selective, non-absorbed drugs to treat renal, cardiovascular and metabolic disorders. Additional information about ZS Pharma is available at www.zspharma.com.

About AstraZeneca in Cardiovascular & Metabolic Disease (CVMD)

Cardiovascular, metabolic disease and chronic kidney disease are key areas of focus for AstraZeneca as part of the company’s strategy for achieving scientific leadership and returning to growth. Our patient-led strategy is focused on addressing the multiple risk factors facing CVMD and CKD patients at different stages of their disease, with the goal of reducing morbidity and mortality through life changing medicines.

About AstraZeneca

AstraZeneca is a global, science-led biopharmaceutical company that focuses on the discovery, development and commercialisation of prescription medicines, primarily for the treatment of diseases in three main therapy areas – Oncology, Cardiovascular & Metabolic Diseases and Respiratory. The Company also is selectively active in the areas of autoimmunity, neuroscience and infection. AstraZeneca operates in over 100 countries and its innovative medicines are used by millions of patients worldwide. For more information, please visit www.astrazeneca.comand follow us on Twitter @AstraZeneca.

CONTACTS

Media Enquiries
Neil Burrows UK/Global +44 203 749 5637
Vanessa Rhodes UK/Global +44 203 749 5736
Karen Birmingham UK/Global +44 203 749 5634
Rob Skelding UK/Global +44 203 749 5821
Jacob Lund Sweden +46 8 553 260 20
Michele Meixell US +1 302 885 2677
Investor Relations
Thomas Kudsk Larsen +44 203 749 5712
Craig Marks Finance, Fixed Income, M&A +44 7881 615 764
Henry Wheeler Oncology +44 203 749 5797
Mitchell Chan Oncology +1 240 477 3771
Lindsey Trickett Cardiovascular & Metabolic Diseases +1 240 543 7970
Nick Stone Respiratory +44 203 749 5716
Christer Gruvris Autoimmunity, neuroscience & infection +44 203 749 5711
US toll free +1 866 381 7277

Om AstraZeneca

AstraZeneca är ett globalt, innovationsdrivet bioläkemedelsföretag med fokus på forskning, utveckling och marknadsföring av receptbelagda läkemedel, primärt för behandling av sjukdomar inom tre terapiområden – andningsvägar, hjärta/kärl/metabolism och cancer men är också selektivt aktiv inom områdenaneurovetenskap och autoimmunitet. AstraZeneca är verksamt i över 100 länder och våra innovativa läkemedel används av miljontals patienter världen över. Mer information finns på: www.astrazeneca.com och www.astrazeneca.se

Läkemedelsverket vill att fler rapporterar biverkningar

Läkemedelsverket vill att fler rapporterar biverkningar


Kunskapen om läkemedelsbiverkningar behöver följas upp också efter ett godkännande, dvs då läkemedlet finns tillgängligt för patienter, då det kan finnas biverkningar som annars inte uppmärksammas. Läkemedelsverket inleder i höst en kampanj för att få allmänheten att rapportera in misstänkta biverkningar av läkemedel.


Under 2015 registrerade Läkemedelsverket drygt 8 000 biverkningsrapporter för humanläkemedel samt ca 500 rapporter för veterinärläkemedel.


– Rapporteringen ökar, men vi vet att det finns ett stort mörkertal. Genom rapporterna får vi signaler om tidigare okända misstänkta biverkningar liksom även större kunskap om redan kända biverkningar. I rapporteringen från konsumenter och patienter finns ett särskilt intresse för rapporter avseende receptfria läkemedel, säger Kerstin Jansson, chef för läkemedelssäkerhet på Läkemedelsverket.


En bra biverkningsrapportering är ett viktigt verktyg i signalspaningen för att fortlöpande bevaka att nyttan med läkemedlet är större än riskerna. Signaler om biverkningar som efter utredningar bekräftats, kan leda till att Läkemedelsverket och/eller den europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA) vidtar åtgärder, till exempel:

  • uppdaterar produktinformationen
  • startar särskilda utredningar om risker
  • begränsar användningen
  • omprövar godkännandet


Biverkningsrapporteringen avser alla läkemedel inkluderande även naturläkemedel, växtbaserade läkemedel, vissa utvärtes läkemedel och veterinärläkemedel.


För att nå ut till allmänheten och sprida informationen kommer bland annat animerade kortfilmer spridas via sociala medier, i egna kanaler samt visas i sjukvårdens väntrum.


– Det är enkelt att biverkningsrapportera. Med hjälp av filmerna vill vi visa hur man gör om man vill rapportera att man drabbats av en misstänkt biverkning. Rapporteringen är en viktig del av säkerhetsarbetet kring godkända och marknadsförda läkemedel, säger Kerstin Jansson.

Här kan du se filmerna:


Animerad film bilverkningsrapportera 1 (Youtube)


Animerad film biverkningsrapportera 2 (Youtube)

Relaterad information


Här kan konsument och sjukvårdspersonal registrera sin biverkningsrapport


e-tjänst konsumenter


e-tjänst sjukvårdspersonal


Mer om biverkningsrapportering

Kontakta oss


Läkemedelsverket

018-17 46 00

Läkemedelsverkets uppgift är att se till att den enskilde patienten, hälso- och sjukvården samt djursjukvården får tillgång till säkra och effektiva läkemedel av god kvalitet och att dessa används ändamålsenligt och kostnadseffektivt. Myndigheten ansvarar också för tillsyn av medicintekniska produkter, tatueringsfärger samt kosmetiska och hygieniska produkter. Läs mer om oss på www.lakemedelsverket.se.

H.M. Drottningen till öppet hus på Äldreforskningens hus

H.M. Drottningen till öppet hus på Äldreforskningens hus

Den 27 oktober håller Äldreforskningens hus i Stockholm öppet för allmänheten. Kl 8.30 öppnas dörrarna till Gävlegatan 16. Arrangörer är Aging Research CenterSvenskt Demenscentrum och jubilaren Stiftelsen Äldrecentrum som fyller 30 år.

Under förmiddagen kan besökarna bland annat testa luktsinnet, minnesträna i Hjärnlabbet samt lyssna och ställa frågor till husets ämnesexperter. I korta seminarier behandlas alltifrån läkemedel och fallolyckor till kultur för ett demensvänligt samhälle. Det finns även bokbord och posterutställningar.

Kl. 13.30 flyttar evenemanget till Aula Medica, Nobels väg 6 i Solna (på andra sidan bron sett från Äldreforskningens hus). Där kommer Drottning Silvia att hålla ett inledningstal. Sedan föreläser professor Laura Fratiglioni om det friska åldrandet och professor Miia Kivipelto om att förebygga demens. Båda är verksamma vid Aging Research Center. Wilhelmina Hoffman, chef för Svenskt Demenscentrum, berättar om arbetet för ett demensvänligt samhälle och Pär Schön, forskare på Stiftelsen Äldrecentrum, beskriver en äldrevård i obalans.

Fri entré hela dagen. Anmälan måste dock göras till seminarierna på förmiddagen.

Presskontakter:
Teresa Brandell, tfn: 08 – 690 68 52, e-post: teresa.brandell@aldrecentrum.se
Magnus Westlander, tfn: 08 – 690 58 83, e-post: magnus.westlander@demenscentrum.se

Ladda ned hela programmet här »

Läs mer om arrangörerna:
Aging Research Center: www.ki-su-arc.se
Stiftelsen Äldrecentrum: www.aldrecentrum.se
Svenskt Demenscentrum: www.demenscentrum.se